Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej cn enda styfver i skattkammaren. Hvad man
kunde hopskrapa, kastades i stora summor på
bortresande lärda, hvilka i sina skrifter skulle kring Europa
utbasuna Kristinas beröm. Här hemma var allting
nära att för penningebrist afstanna. Kristinas eget
hof-folk kunde ej utbekomma sin lön. Krigs- och
sjö-magten saknade medel till underhåll. Man kunde ej
mer uppleta friherrskap åt alla de nyhakade
baronerna; utan flere af dem måste nöja sig med fraratidsbref
på nästa, genom utdöendet af någon slägt, lediga
friherrskap. En beskickniug skulle afgå till Lybeck för att
underhandla med polackarna; men penningar saknades;
och grefve Magnus ville derföre ej deltaga deri. Vecka
efter vecka måste man under allehanda
förevändningar uppskjuta afresan. Andtligen lyckades det att af
Wittenberg erhälla till låns 15,000 riksdaler; dock
endast mot pant af tullinkomsterna i Stockholm.
Flere samtida författare säga, att det var
egentligen från året 1651, som Kristina och hennes regering
blefvo ett föremål för svenskarnes ovilja och förakt.
Det kunde ej annorlunda ske. Hennes åtgerder under
och efter riksdagen stodo till hvarandra uti den mest
skärande motsats. Hon hade visat deltagande för
folkets nöd; men fortsatte likväl, och till med ökade sin
öfverdådiga och kostsamma hotlefnad. Hon hade
lof-vat folket lindring i dess bördor; men fortfor sjelf att
med slöseri göra nya skatter nödvändiga. Hon hade
talat mot adelns öfvervälde och tryckande privilegier,
hon hade sjelf tillåtit ofrälsestånden uppsätta och
fram-lemna den ryktbara skriften mot kronogodsens
afytt-rande; men knappt var riksdagen slut, förrän hon åter
bortgaf flere tusende krono- eller skattehemman, och
mer än fördubblade antalet af de för krona och medständer
tryckande grefve- och friherreskaperna samt dessutom än
mera utvidgade deras företrädesrättigheter. Allt detta
kunde ej betraktas annorlunda än som det grymmaste gäckeri
mot ofrälsestånden. Också utbredde sig hastigt ett
doft men hotande missnöje öfver hela landet ;j till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
