Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
ket, oia hou helt enkelt afsagt sig kronan och låtit
sina undersåtare bestämma tronföljaren. Härtill kom deu
grundade fruktan att ej utan fara kunna förbigå en man
med Karl Gustafs arfsanspråk, egenskaper och
folks-kärlck. Slutligen med enväldiga tänkesätt i hufvudet
och med kouungablod i ådrorna, hyste Kristina mycken
obenägenhet mot de republikanska åsigter, hvilka
också inom Sverge framskymtade. Genom Karl Gustafs
personlighet, hans slägtföibindelse med kungahuset, hans
ynnest hos folket och genom att i förväg skaffa honom
arfsrätt till kronan, ville Kristina förekomma alla
försök att vid hennes afgång inskränka eller måhända
af-skaffa konungamagten. Hvilken ock orsaken var,
Sverge är dock i alla händelser skyldigt Kristina
tacksamhet för valet af en sådan tronföljare. Men att hon,
efter fattadt beslut om afsägelse och efterträdare, likväl
i flere år stannade qvar och för sina nöjen eller
nycker utsög rikets krafter, och slutligen åt Karl Gustaf
öfverlemnade Sverges krona, först sedan alla dess
rosor voro afplockade och taggar ditsatta i stället; allt
detta, säga vi, förminskar, nästan utplånar hennes
rättighet till erkänsla så väl af Karl Gustaf som af Sverge.
Våren 1651, omedelbart efter de öfverdrifna
ut-nämningarne till grefvar, friherrar och riksråd, började
Kristina förbereda sin afsägelse. Hon beslöt en resa
till Gottland och Oland. De bättre underrättade
gissade, att, emedan dessa öar voro omtalade för ett
behagligare luftstreck, hade* Kristina i förslag att välja
dem till boning efter afsägelsen och ville af sådan
orsak i förväg bese dem. Resan gick ej i verkställighet
inen man anmärkte åtskilliga andra tecken.
Drottningen lät t. ex. borttaga Wasavapnet ur rikssigillet.
Samma vapen var också med stenar inlaggdt på inre
slotts-borggården; Kristina lät äfven här borttaga denna
sinnebild; det Icungliga vapnet, sade hon, borde ej
trampas under fotterna; andra uttydde det som ett förebud,
att Wasaslägten skulle nu försvinna från Sverges
rike och ur Sverges konungaborg. Man fästade sig äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
