- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 9. Drottning Kristina. Afd. 1 /
143

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det, all han behandlade dem med obillighet, pålade
dem olagliga skatter, hotade dem med
knekteutskrif-ningar o s. v.: men hans dåvarande gynnare, Bengt
Skytte, ledde vid den liden rådsöfverläggningarna, och
undersökningen slutades till Messenii fordel.
Ledsammare blef ett annat förhållande. Messenii syster
fordrade sin del uti de hemman, som Kristina gifvit i
vederlag för de från morfadern af Karl den nionde
borttagna. Messenius afslog denna hennes billiga begäran.
Rättegång uppstod och drottningen tillerkände systern
laglig arfvedel i vederlaget; en dom, som Messenius
aldrig kunde förlåta. Äfven med Axel Oxenstjerna var
han i fiendtligt förhållande. Det berättas, alt denna
herre engång yttrat till Messenius: Jag tror ni
sträf-var efter kanslersembetet. Messenius skulle hafva
svarat. Jag tror, ni sträfvar efter hela riket 2). Han
skyllde också Oxenstjerna och Jakob De la Gardie för
allt ondt, som i landet skett och ännu skedde. På
riddarhuset var Messenius illa anskrifven, och då han,
af Kristina adlad, begärde derstädes inträde, fick han
afslag. Kristina blef uppbragt och utfärdade till
rid-derskapet formelig befallning att mottaga honom.
Endast på sadant sätt kunde hans adelskap drifvas igenom.
Han hade vuunit denna Krislinas ynnest dels genom
sin lärdom, dels genom sitt kunskaperi; men i detta
sista hänseendet sprang han med så mycket löst
sqvaller och hemliga angifvelser , att slutligen också
Kristina blef ledsen och missnöjd med honom, likasom
han med henne för oivannämnde till systerns fördel
fällda dom. Med Bengt Skytte var han någon tid uti
ganska godt förstånd; men sedan denne, ovisst på hvad sätt,

Rådsprolokoll. d. 8 Maj 1649.

2) Arnold Messenius berättar, att denna ordvexling
förefallit mellan hans far Johan och rikskansleren; men
den sista beskyllningen skulle då, före 1616, sakna till
och med den aflägsnaste rimlighet. Axel Oxenstjerna
nekar till hela samtalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/9/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free