Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HG
dotter, så att lian ämnade fria; men livarken fadern
eller flickan voro honom benägna. Likväl fortfor han
att tillskrifva henne underliga och öfverspända bref; ty
äfven hos denne yngling röjde sig Messeniska slägtens
besynnerliga och häftiga sinnelag.
TJUGOFÖRSTA KAPITLET.
OM MESSENISKA SMÄDESKRIFTEN.
Uti föregående kapitel hafva vi omtalat det
lefnads-och regeringssätt, som drottning Kristina år 1G51 förde;
likaså det allmänna missnöje, soin deraf blef en följd.
Detta sednare var ganska häftigt och hotande. Man
hörde öfverallt bittra utlåtelser, än mot drottningen, än
mot högadeln, hvilken ansågs vara hennes förledare.
Allmänt kastade nian blickarna på prins Karl Gustaf
med önskan, att denne herre snart måtte komma till
styrelsen för att skaffa hjelp mot det öfverhandtagande
eländet. Nöd och otålighet ingåfvo våldsamma
tankar. Några ville, alt prinsen skulle i spetsen för en
folkrörelse bemägtiga sig regeringen; man förklarade sig
färdig att för sådant ändamål sadla upp och deltaga i
försöket. Här och der i landsorterna spordes hotande
rörelser.
ISär drottningen 1651 ville nedlägga regeringen,
hoppades de missnöjda, att ofvannämnde deras önskan
snart skulle gå i verkställighet. Så mycket bittrare
blef harmen, då de funno sig bedragna. Man
vredgades i synnerhet mot de rådsherrar, som öfvertalat
Kristina att stanna qvar. Det hade skett, mente man,
endast på det adeln måtte hinna så mycket mer
utsuga kronan och underlägga sig landet; samt möjligtvis
i framtiden stänga prinsen från tronen och sålunda
sjelfva bemägtiga sig riks-styrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
