Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behandla Sclippenbach annorlunda än som en hederlig
karl. Detta var en tydlig vink till envig. Grefve
Magnus upptog den ej; utan framställde redan samma
afton genom hertig Adolf Johan följande böner till
Kristina. Först: alt sjelf få resa lill landel för att der
öfverse sin hushållning; för det andra, alt
Schlippen-bach målle aflägsnas från hofvet. Kristina svarade :
jag icke allenast tillåter, ulan befaller honom resa lill
landet, eller hvart han vill; men på hofvet får han
icke visa sig, förrän han med heder af slutat denna sak.
Alt deremol förjaga Schlippenbach, innan denne
blifvit öfverbevist, är en obillig begäran, som jag
ingalunda kan bifalla. Eller detta svar ämnade grefven
först resa samma aflon; men sedan uppsköt haa det i
hopp om förändring. Under loppet af följande dagen
sökte heitig Adolf Johan blidka drottningen, men
fåfängt. Om qvällen skedde sista försöket. Efter
aftonmåltiden framlemnade hertigen ett bref från grefve
Magnus. Kristina öppnade och genomläste del, gick sedan
fram och tillbaka på gollvet och uttalade derunder blott
de orden, den stackars grefven! den stackars grefven!
Derpå genomläste hon brefvet omigen och yttrade ånyo
på samma sätt: den stackars grefven! Något annat svar
kunde Adolf Johan icke utverka. Morgonen derpå
af-reste den stackars grelven till Ekolsund.
Förmodligen var det till svar på delta eller något
dylikt bref, som Kristina vid denna tiden skickade till
grefve Magnus följande märkeliga skrifvelse. Min
herre! Emedan ni åslundar alt se mig ännu en gång,
så måste jag säga eder, både att elt sådant åers
een-de skulle blifva eder obehagligt, och skälen, hvarför
jag ej kan bifalla derlill. Del är ej jag, ulan ni sjelf,
som måste upprätta eder ära. Jag kan ej göra
annat än ogilla och beklaga edert uppförande. Jag kan
hädanefter för eder icke hysa någon annan känsla än
’) Enligt en annan uppgift började brefvet med orden:
Min kusin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
