Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vossius och Salmasius föranledde; sedermera och
förnämligast genom Bourdelot. Vid afsägelsetiden
berättade man efter henne en hop infall, så grofva, att de
ej för anständiga öron kunna uppiepas.
Också i andra hänseenden började Kristina att djerft
såra qvinliga blygsamheten. Man såg henne fatta
karlarnas bänder under förtroligt skämt ocb högljudda skratt.
Gunstlingarna öfverhopades med ynuestbevis och skulle
till och med bo på sjelfva slottet; så grefve Maguus ,
så Bourdelot så och mest Pimentelli. Det hände ej
sällan, alt hon i enrum med någon af dessa sednare »
tdlbragte hela qvällen och stundom en betydlig del
af natten.
Alla dessa omständigheter sammanlaggda gåfvo rika
ämnen till sqvaller och vanrykten. Och sådana funnos
i mängd. En stor myckenhet både böcker och sägner
beskyllde Kristina för de gröfsta utsväfningar, och det
på nästan alla möjliga sätt. Dessa rykten hafva vunnit
trovärdighet hos många författare både då och allt
sedermera , ty ännu i denna dag hör man flera af dem
upprepas med anspråk på tillförlitlighet. Vid första
blicken tyckas de äfven ganska sannolika; men icke så
vid närmare undersökning. Ingen enda pålitlig samtida
iörfattare, till och med bland hennes bittraste fiender,
har framkastat en sådan beskyllning. Tvärtom, ehuru de
häftigt tadla hennes sjelfsvåld, oanständigheter, skryt,
slöseri och öfriga fel, erkänna de likväl på samma
gång, att hon aldrig tillät sig några verkliga
utsväfningar, och de omtala med förvåning, huru hon, oaktadt
sin mot karlarne visade förtrolighet, likväl visste hålla
dem på vederbörligt afstånd. Samma författare
anmärkte äfven, alt hennes sjelfsvåld var af det slaget,
som visserligen stöter ögat, men som ock genast visar
«illa sina fel.
I sjelfva verket tyckes det, som ofvannämnde
beskyllningar och rykten varit grundlösa. Från råare
utsväi-uingar skyddades Kristina af sin utomordentliga stolthet;
från en varm och allt hängifvaude kärlek till någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
