Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag såg många slafvar från de vestra Staterna
(der de hetaste och största plantagerna funnos) och
alla hade ett gladt och frimodigt utseende. Huru
skulle ett ”förtryckt folk“ kunna hafva denna lätthet
till skratt och gyckel? [1]
Jag har aldrig varit i annat än de Förenta
Staternas slafstater, och kan således endast tala om dessas
slafvar; om förhållandena äro annorlunda i Södra Amerika
och förtjena hela vårt behjertande känner jag ej.
Men det är det ordet slafvar (hvarhelst de finnas)
och att sälja menniskor, som griper. Jag
förstår det så väl och jag skulle ej varit qvinna, ej
menniska om äfven ej mitt öra och hjerta sårats af
dessa ljud. Det är dock ej efter mina åsigter
tidens största fråga: huru man skall kunna afhjelpa
detta? Nej, vid Gud, nej! Det andeliga slafveriet,
se der, hvad hvarje kristen i sin mon bör sträfva
att afskaffa. Men huru? det tillhör ej min svaga
penna att utveckla detta storartade tankefoster. Men
faren till Förenta Staterna, se och lär. Inga
partistrider, för hvilka strömmar af menniskoblod måste
rinna. Inga digra embetsmän uppslukande de
yngres inkomster. Inga prelater, som med höga
mössor äga större inkomster än sjelfva presidenten i de
Förenta Staterna och hvilka i följd deraf beröfva det
yngre presterskapet en anständig bergning. Der var
allt afmätt efter hvars och ens egen arbetsflit och
derföre hade och alla tillfälle, att i guna åren gifta
sig och på enkelt men godt vis försörja sin familj;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
