Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Conversationen; detta ett bildadt samhälles
skönaste tidsfördrif och icke allenast kraftigaste medel
till de intelectuela egenskapernas utbildande utan
äfven till afnötandet af alla sinnets kantigheter,
tycktes mig helt och hållet vara bortglömd i mitt
älskade fädernesland.
Vid jemförelsen af de amerikanska fruntimren
var skillnaden så bjert att det tycktes mig som hade
vi svenska qvinnor lärt minst af allt att uttrycka
våra tankar med på en gång klarhet och behag¿
allvar och mjukhet. Kanske är felet att vi ej såsom
vi det böra känna och fatta att på oss hvilar
ansvaret om ej själen spelar i verlden en större roll än
materien.
Ej under då, om midt under denna yrande flärd
och dessa alla så kallade glädjefester en dyster och
vemodig ande genomgick det hela* Det mötte mig
en klagan, en otilifredsställelse, som föreföll mig att
börja med så mycket besynnerligare som allt till
ytan såg leende och lysande ut. Få eller inga
till-stodo sig vara’ lyckliga; alla tycktes mig vara mer
eller mindre otillfredsstälda med sin lott.
Det påminte mig om ett yttrande som jag på
andra sidan Atlaniik ofta hörde citeras och som af
oss alla böra behjertas :
33Att lefva och vara sorgsen är skamligt! det
vittnar mot oss sjelfva; antingen om vårt oförstånd
att leda vår varelse eller ock om vår otro!”
Slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
