- Project Runeberg -  Svensk idrott : årsbok för svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund / 1919 /
136

(1918-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120>

des på de svenska idrottsmännen och deras land, en dag,
som de aldrig skola glömma, som hade lyckan vara
med då.

Det var under stark spänning vi svenskar den
eftermiddagen drogo ut till Stadion. Den stora tävlingen i
spjutkastning skulle nämligen nu äga rum, och vi hade
ju förhoppningar om att då erövra ett första pris — en
seger åt de svenska färgerna i en allmän tävling, i
vilken ej blott några få deltogo.

Utom spjutkastning skulle endast tyngdlyftning gå den
dagen men ändock var det samma väldiga folkvandring
som vanligt ut till Stadion, och när tävlingarna började
var idrottsplatsen besatt till fem sjättedelar. Först ägde
ett litet gruff rum •om tävlingsreglerna, i det somliga
menade, iatt man blott skulle få fatta spjutet mitt på vid
kastet, under det att många utlänningar sade, att
fattningen måste vara fri, så att man sålunda även skulle
få gripa spjutet i ändan. Svenskarna, generösa som
alltid, gåvo med sig under en stämning, som kanske bidrog
till att göra deras kast ännu kraftigare.

Tävlingen började, och åtskilliga tyskar, greker,
ungrare, amerikaner och norrmän med flera gjorde sina
kast — en del av dem på det ovan beskrivna sättet,
vilket som bekant på oss verkar mycket märkvärdigt och
ger långt mindre säkerhet och stil åt kastet, ehuru
spjutet kan gå långt nog, om det får den rätta elevationen.
Publiken i Stadion, som nog ej hade sett spjutkastning
förut, applåderade livligt.

Så kom — efter alla dessa utlänningar — Lemming.

De förra hade nått en längd af c:a 35 meter, och på
detta avstånd stodo prisdomarna, sättande små flaggor i
marken, där spjuten slogo ned.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:36:22 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svidrott/1919/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free