- Project Runeberg -  Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925 /
26

(1926) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Ur den svenska industriens äldre historia. Av d:r Carl Grimberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— UR INDUSTRIENS ÄLDRE HISTORIA —

Sågverksrörelsen gjorde emellertid sitt segertåg över hela landet, även
till det nordliga Sverige, och under frihetstiden, när det blev stark
efterfrågan på trävirke för uppbyggande av de städer och byggnader,
som ryssarna bränt 1719—20, blevo i vissa trakter av Norrland
sågverken under de två närmaste årtiondena efter kriget mer än
trefal-digade i antal. Vid denna tid genomgick också sågverksindustrien en
ny genomgripande utveckling i och med den finbladiga sågens
framträdande. Tack vare den smalare sågklingan kunde man utvinna ett
vida större antal bräder ur timmerstockarna än förut, då man
begagnade ända till centimetertjocka sågblad, och ett stort steg var taget på
vägen mot rationellt skogsbruk.

Såväl frihetstiden som Gustav IILs regering — Ostindiska
kompaniets och Henrik av Chapmans, vår störste skeppsbyggmästares, dagar
—- blevo glansperioder för den svenska sjömakten och därmed även för
skeppsbyggeriet. Detta gynnades särskilt genom det s. k.
produktplakatet av 1724, vilket utestängde främmande fartyg såväl från det mesta
av fraktfarten mellan Sverige och avlägsna länder som från ali kustfart
inom Sverige. Produktplakatets verkningar visade sig bland annat däri,
att det växte upp en sådan mängd skeppsvarv utmed de svenska kusterna,
att det blev svårt att fylla det plötsligt ökade behovet av arbetskraft.

I samma raska takt, som sjöfarten utvecklades i västra Europa,
stegrades också behovet av trätjära och det genom inkokning därav
framställda becket, vilket spelade en stor roll, särskilt för tätning av fartyg.
Vid tillgodogörandet av de svenska skogarna för exportmarknaden var
tjärbränningen en nästan lika betydelsefull faktor som
timmeravverkningen. Så utgjorde under åren 1738—1741 värdet av utförd tjära mer
än 2/3 av värdet å hela trävaruexporten. Stockholm var — ända till
på 1880-talet — världens största exporthamn för tjära. Namnen
"Tjär-hovsgatan" och "Beckholmen" tala ännu om storhetstiden för vår
tjär-export, då världens största "tjärhov" fanns i Sveriges huvudstad.

Vid 1800-talets mitt börjar skogsindustriens glansperiod. Vad som
då skapade de moderna sågverken var ångkraften. Sågverken
behövde nu ej längre förläggas i omedelbar närhet av vattenfall och forsar
utan kunde flytta ned till kusten, till platser med de bekvämaste
transportmöjligheterna. Samtidigt växte nya grenar av skogsindustrien
ut, tack vare vår tids enorma efterfrågan på papper, vilket då började
tillverkas med trämassa såsom huvudsaklig råvara. Nu anlades
trämassefabriker, som tillgodogjorde sig skogarnas avfallsvirke och
därigenom kompletterade sågverken.

— 26 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind25/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free