Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES NATURTILLGÅNGAR I
INDUSTRIENS TJÄNST.
Av Gunnar Andersson.
Ju mera folkens materiella kultur skrider framåt, ju mera den blir
allas gemensamma egendom, ju mindre avstånden på jorden betyda,
med ett ord ju mera folken växa samman till en mänsklighet, desto
oemotståndligare gör sig arbetsfördelningen mellan jordens skilda delar
gällande. Varje land får sina specialuppgifter i människosläktets
hushållning, förestavade av de naturliga resurser, som förefinnas inom
detsamma. Klarare än någonsin förr framträdde denna
arbetsfördelning mellan jordens olika delar vid tiden för världskrigets utbrott.
Ingen må tro, att de tillfälliga störningar, som detta framkallade,
komma att utgöra annat än en, låt vara rätt betydande, ojämnhet i den
allmänna utvecklingskurvan, varande högst något årtionde.
Vårt eget land med dess jämförelsevis lugna och regelbundna
utveckling av näringslivet erbjuder ett utomordentligt lärorikt exempel på
hurusom en avskild del av världen — i samband med befolkningens raska
tillväxt — från att i stort sett vara sig själv nog, på mindre än ett
århundrade blivit en världsmedborgare i hög grad beroende av andra
länder och deras produktion, samtidigt som det i utbyte ställer till dessas
förfogande högt skattade varor ur egna överskottslillgångar eller egen
näringsflit.
Inför en åskådning som den ovan skisserade framställer sig, icke
minst då ett verk sådant som det här föreliggande utarbetas, den
frågan: vilka äro, rent objektivt sett, Sveriges möjligheter jämförda
med övriga länders? Vad förmå vi ur eget land hämta för eget bruk
och vad ha vi att bjuda andra länder i ersättning för de många
produkter, som det nutida svenska samhället oundgängligen behöver, i ej
få fall erforderliga i stora mängder, något varpå under världskriget en
var fick så påtagliga bevis?
— 35 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
