Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— SVERIGES NATURTILLGÅNGAR -
Industrien som förädlare av
jordbrukets produkter.
Människans mest primitiva behov är erhållande av nödig föda. I
äldsta tider vunnen huvudsakligen genom jakt och fiske, kom med
växande befolkning bördan att anskaffa födan i allt högre grad att
åvila landets jordbruk, en uppgift som detsamma ända fram till våra
dagar förmått att på ett anmärkningsvärt lyckligt sätt lösa.
Oaktat numera ej mer än omkring 44 % av landets befolkning är
sysselsatt i dess jordbruk, har dock detta från början av 1880-talet
lämnat i runt tal 82 °/o av folkfödan, mätt efter näringsvärdet; under
vissa perioder mera, upp till 86 %, under andra mindre, ned till 78 %.
Det brister beträffande vegetabilier. Av sådana måste vi importera
avsevärda mängder, medan kreatursskötseln ger smör, kött och annat
utöver vad vi behöva, till ett värde av något mera än ett hundratal
miljoner årligen, ett ej oviktigt bidrag (9—10 %) till vår export.
Bearbetningen av vad jorden ger, var tidigare helt en hushållens och
hantverkeriernas sak. På det senaste halva århundradet har emellertid
denna bearbetning alltmera tagits om hand av målmedvetna industrier,
väsentligen arbetande för den inhemska marknaden. Denna
industrialisering har i stort sett medfört en höjning av medelkvaliteten, en
standardisering av varuslagen, men ganska säkert ock ett försvinnande
av de allra högsta kvaliteterna, vilka ett fåtal finsmakare förstodo att
låta tillreda för sig. Man jämföre det genomsnittliga bagarbrödet och
ett gott hembakat! Ej få sådana industrigrenar bygga i stor
utsträckning på inhemskt råmaterial.
De hemmets arbetsområden, som i högre grad industrialiserats, äro
dels födoämnesberedningen, dels beklädnadstillverkningen och för denna
bedriven textil verksamhet. Samtidigt som de gamla
jordbrukarehemmen ändrade karaktär, uppstodo i städer och andra orter
tiotusentals nya hem, bildade av den växande industriens, av
kommunikationernas, varuutbytets m. fi. sysselsättningars folk. Dessa blevo även
avnämare till de nya fabrikernas produkter, ersättande dem som en
gång producerades i hemmen av den gamla typen.
En kort överblick av de industrier, som på antytt sätt vuxit upp
på det svenska jordbrukets grund, må här givas.
Vårt folks främsta näringsmedel är brödet. Det ätes i stigande
mängd, något som framgår därav, att medan på 1870-talet för varje
invånare 131 kg målen spannmål användes, förbrukningen under
- 46 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
