Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- SVERIGES NATURTILLGÅNGAR —
Tär/tens skiljeställe i Dalälven.
I förgrunden synas massor av flottgods, i bildens övre del Kvarnsvedens
pappersmassefabrikers vedupplag.
dustri och andra av jordbruket oberoende näringar fordrat ett
utvidgande och nybyggande av städer och stadsliknande orter i förut oanad
omfattning. Detta belyses bjärt därav, att landets i städer, köpingar
och municipalsamhällen bosatta folkmängd blott mellan åren 1900 och
1920 ökats från 1 273 000 till 2 043 000 eller från 24,8 till 34,6 %
av-rikets hela folkmängd, en ganska betydande förskjutning även om man
tar hänsyn till en viss omläggning i statistiken.
De virkesförädlande industrierna ha ock i Sveriges nordliga och
sydliga huvuddel fått en väsentligen olika karaktär. I söder utgöras
de av mycket talrika, oftast mindre eller medelstora anläggningar,
tämligen likformigt strödda över hela området, medan de i norr
utgöras av jämförelsevis fåtaliga stora verk, belägna vid älvmynningarna.
Endast i Jämtland, med dess utfartsväg genom mellanriksbanan till
Trondhjemsfjorden, finnas några få större verk inne i landet. De lokala
behoven av sågvirke tillfredsställas inom norra Sverige av enkla
små-sågar, mera av hantverksmässig än av modärn industriell typ.
— 53 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
