Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— SVERIGES NATURTILLGÅNGAR -
De gynnsamma
klimatbetingelserna göra emellertid
arbetet härmed vida lättare
än längre norrut. Man kan i
Sydsverige arbeta med
omloppstider liggande mellan 60
och 100 år, man har nästan
överallt riklig och god
avsättning för gallringsvirket till
lönande priser, och även om
arbetspriserna äro höga,
finnes dock mestadels folk
tillgängligt för skogsvårdande
åtgärder. Sågvirket från dessa
skogar kommer av skäl, som
ovan antyddes, sannolikt
under en oöverskådlig framtid
att till huvudsaklig del åtgå
för landets egna behov.
Därjämte bidraga dessa skogar
främst med sitt gallringsvirke
under form av massaved
eller pitprops avsevärt till
ökandet av de ur den
svenska skogen härstammande
exportvärdena.
Sveriges veterligen virkesrikaste skogsbestånd.
Jönåkers häradsallmänning i Södermanland.
Medelhöjden uppmättes 1909 för tall till 31,1 m,
för gran till 23,0 m; kubikmassan uppskattades
1918 till 891 kbm pr har och åldern till 150 år.
De svenska träförädlande
industrierna ha, sedan de
på 1850—1870-talen kommo
verkligt igång, tillgodogjort
sig allt större delar av det
virkesförråd, som under
föregående tider samlats i våra skogar. Med vart årtionde har det gått i allt
snabbare takt. Sedan 1870-talet torde årsbehovet av virke ha
ungefär tredubblats ensamt för fyllande av exportbehovet av runt och bilat
virke, sågat och hyvlat samt trämassa. Efter en grov kalkyl har behovet
stigit från ungefär 6 till omkring 17 milj. kbm. Avverkningen torde
sedan lång tid årligen ha vuxit med 400 000 kbm fast mått, d. v. s.
— 57 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
