Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industrien och folkförsörjningen. Av professor Sven Brisman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- INDUSTRIEN OCH FOLKFÖRSÖRJNINGEN -
Befolkningens
fördelning på olika
yrkesgrupper.
|J^Jordbruk, fiske och skogsbruk
^ Industri och bergsbruk
Handel och samfärdsel
lAnnan verksamhet tøj|j
1870 80 90 1900 10
samma slags yrkesutövning som brödbak
ning i ett stort modernt ångbageri. Även
där parallellen ej är lika fullständig, så är
verksamheten dock i grunden densamma:
köken liksom fabrikerna ha till ändamål
att förädla råvaror. På samma sätt är det
naturligtvis blott en formell skillnad om
smör tillverkas genom kärning på gården
eller i ett mejeri, om kläder sys hemma
eller på en konfektionsfabrik o. s. v.
Taga vi ordet industri i denna
vidsträckta bemärkelse, så finna vi, att en
mycket större del av vårt folks arbete
ägnas åt densamma, än vad yrkesräkningarna
angiva. Emellertid fattar man i dagligt tal
detta begrepp i en annan mening. Vi mena
därmed blott den förädlingsverksamhet,
som sker i självständiga anläggningar av
en viss storlek. Enligt vår industristatistik
fordras det i regel, att en anläggning skall
hava minst tio arbetare för att medräknas.
På detta sätt utsöndras från industrien ej
blott den råvaruförädling, som sker inom
jordbruket och i hemmen, utan även den
mindre, mer eller mindre
hantverksmässiga driften. Dessutom tar man även bort
den verksamhet, som ej bedrives vid en
stadigvarande anläggning, varigenom
framför allt byggnadsverksamheten faller bort.
Sistnämnda verksamhet skulle, om den räknades till industrien, bliva
den ojämförligt största av alla industrigrenarna.
Sålunda bortskalas i vår industristatistik stora delar av den
råvaru-förädlande verksamheten. Är detta verkligen berättigat? Vore det ej
bättre att söka statistiskt sammanfatta ali slags förädlingsverksamhet?
Svaret härpå är, att statistikens förfaringssätt är berättigat. Vi veta
ju även, att i det allmänna språkbruket ordet industri tages just i
denna bemärkelse. Man åsyftar därmed icke så mycket verksamheten i
och för sig som själva företagstypen. Vad man vill ha fram är den
skapelse av den moderna tiden, som kallas det industriella företaget.
— 72 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
