- Project Runeberg -  Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925 /
73

(1926) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industrien och folkförsörjningen. Av professor Sven Brisman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- INDUSTRIEN OCH FOLKFÖRSÖRJNINGEN -

Detta skiljer sig på mångfaldiga sätt från såväl hemtillverkningen
som hantverket. Här skall blott en enda sak framhållas. De båda
sistnämnda slagen av näringsverksamhet växa automatiskt fram i alla
länder i ungefär samma relativa omfattning. De komma som en given
följd av att en viss befolkning existerar. Industrien åter kommer icke
av sig själv. Den fordrar extra tillskott av energi, vågsamhet,
organisationsförmåga och ekonomiskt omdöme. Huruvida industri skall
utveckla sig i ett land eller icke beror sålunda i en synnerligen väsentlig
grad på förefintligheten av den produktionsfaktor, som brukar kallas
företagsamhet. Saknas denna, så hjälper det föga med än så rika
naturtillgångar; finnes den i riklig mängd, så kunna storslagna resultat
nås med relativt små naturliga förutsättningar. Företagsamheten
ensam räcker emellertid icke, den måste kompletteras med duglighet och
arbetsvillighet hos arbetarna. Det är på förefintligheten av dugliga
företagare och dugliga arbetare, som industriens utveckling främst
beror vid sidan av de naturliga resurserna.

Företagsamhetens och arbetets kvalitet äro emellertid synnerligen
olika i olika länder. Man finner därför även, att knappast någon
näringsgren är till sin omfattning så varierande som just industrien. Det
har funnits och finnes alltjämt länder, där industrien trots relativt goda
naturliga förutsättningar för en tynande tillvaro och huvudsakligen
ligger i utländska händer, medan i andra länder förhållandet är det
rakt motsatta. Hurudan är Sveriges ställning i detta avseende? Vi
skola närmast gå att besvara denna fråga.

Det faller sig därvid naturligast att ej skära hela vår industri över
en kam utan att söka dela upp den. Vi finna även lätt, att den
sönderfaller i tre huvudgrupper.

Den första av dessa utgöres av våra stora naturliga exportindustrier.
De flesta länder hava av naturen försetts med större tillgångar av ett
eller annat slag än vad de själva behöva. För några länder är detta
fallet med jordbruksjorden; de frambringa livsmedel utöver det egna
behovet och kunna tillbyta sig utlandets produkter för överskottet. För
Sverige är förhållandet det motsatta. Vårt jordbruk kan ju ej ens fullt
täcka vårt eget livsmedelsbehov. Det är i stället två andra tillgångar,
som förse oss med de bytesmedel vi behöva: skogen och
malmfälten.

Av dessa båda är skogen viktigast, och det är de på densamma
grundade tillverkningarna, som bilda vår industris grundval. Den på skogen
baserade industrien fördelar sig i huvudsak på två grenar: sågverk (med

— 73 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind25/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free