Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Några data om nutida svensk industri. Av d:r Einar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— NÄGRA DATA OM NUTIDA SVENSK INDUSTRI -
dessa proportioner strax före världskrigets utbrott helt omkastats, så
att vår import därefter kom att till i runt tal två tredjedelar bestå av
industriella förnödenheter och endast till en tredjedel av färdiga
förbrukningsartiklar.
Två frågor äro då naturliga. Den ena är: Hur ställer sig industriens
frammarsch i förhållande till andra näringars? Och den andra: Har
industrialiseringen i Sverige vid denna tid gått fram snabbare eller
långsammare än i andra länder?
Den första frågan har redan förut blivit något berörd i detta
arbete*). Här må därför blott följande tilläggas. År 1840 beräknades
c:a 8 % av Sveriges befolkning ha sin utkomst inom industrien,
medan något över 80 % av vårt folk fann sin försörjning i lantbruket.
Och går man ytterligare ett 100-tal år tillbaka i tiden, skall man finna
i stort sett oförändrade siffror. Vid de två sista folkräkningarna, strax
före och strax efter världskriget eller närmare bestämt åren 1910 och
1920, hade däremot förhållandena förändrats därhän, att industrien
gav bröd åt i runt tal en tredjedel och lantbruket åt knappt hälften
av landets invånare. Industrien har sålunda sedan mitten av 1800-talet
nått fyrdubbelt större betydelse i förhållande till andra
näringsgrenar och förvärvskällor.
Den andra frågan är däremot svårare att besvara, i det att
folkräkningarna i olika länder redovisa industribefolkningens antal efter
sinsemellan olika grunder, vilket gör, att de framkomna siffrorna äro
föga jämförbara från land till land. Industribefolkningen, i den mening
man i de olika länderna givit detta ord, växte emellertid under tiden
från omkring 1880 till omkring år 1910 med mer än 2 % om året i
Sverige, men med endast c:a 0,75 % i Tyskland, 0,40 % i Danmark
och 0,15 % i England. Det är då svårt att tänka sig, att den betydligt
starkare stegring i Sverige, som dessa siffror vittna om, skulle vara
enbart eller ens huvudsakligen en följd av statistikens olika uppställning
i resp. länder.
Att stegringen verkligen är större i Sverige, kan man för övrigt
övertyga sig om bl. a. genom att jämföra Sveriges kolförbrukning med
världens totala konsumtion av kol. Tillgängliga uppgifter härom visa,
att stenkolsförbrukningen i Sverige efter 1870-talet växte snabbare än
i övriga länder tillsammantagna, och att Sverige enbart under
1890-talet ökade sin andel av världens kolförbrukning från 3,2 °/oo till 4,2 °/oo-
*) Se diagrammet å sid. 72.
- 87 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
