Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens arbetareförhållanden. Av disponenten Elis Bosæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- INDUSTRIENS ARBETAREFÖRHÄLLAN DEN -
verkstadsskolor ett tiotal samt av tekniska fackskolor ett halvt dussin,
så står fullgod sysselsättning på denna väg hittills att erhålla blott på
få platser. Övriga av de nämnda ungdomsskolorna äro inrättade för
undervisning vid sidan av lärjungarnas praktiska verksamhet. Men
sådan ha de unga blott i gynnsamma och ganska fåtaliga fall möjlighet,
att skaffa sig. Endast textilfabriker och några andra industriföretag
kunna i större utsträckning bereda arbete för ungdom i den lagliga
minderåriglietsåldern intill aderton år. Svårigheten att få lämplig
sysselsättning är givetvis störst för pojkarna; de unga flickorna ha
mestadels tillfällen att vinna sin utkomst i husligt arbete.
Att lösa problemet om det fria bildningsarbetet — de vuxnas
självbildning vid sidan om yrkesgärningen — har i det stora hela nog varit
lättare än att få ungdomens yrkesutbildning effektiv.
Folkbildningsarbetet har i väsentlig mån burits upp av frivilliga krafter. Framför
andra bör nämnas den insats, som gjorts av Arbetarnas
bildningsförbund, stiftat år 1912 under samverkan emellan landets främsta politiska
och fackliga arbetarorganisationer. De olika nykterhetsordnarna lia också
sedan länge utövat en betydelsefull verksamhet på samma område.
Slutligen har staten bidragit med råd och ledning genom särskilda
konsulenter och med ekonomiskt understöd till verksamhetens olika grenar.
Dessa grenar äro folkbibliotek, föreläsningar och studiecirklar.
Främsta platsen bland landets folkbibliotek torde komma att intagas
av det snart färdigbyggda Stockholms stadsbibliotek. Förutom detta
har huvudstaden redan flera mindre bibliotek på skilda håll. I
landsorten finnas ett flertal stadsbibliotek, delvis fullt moderna och av
betydande omfång, samt talrika kommunala sådana av mera blygsamma
dimensioner. Hela antalet statsunderstödda folkbibliotek år 1924 nådde
över 1 100. Därtill komma c:a 1 200 skolbibliotek och nära 2 800
studiecirkelbibliotek, som nedan skola omnämnas. En del industriföretag
ha också anordnat särskilda bibliotek för sina arbetare. Där bibliotek
saknas, finnas möjligheter till boklån genom vandringsbibliotek, mindre
boksamlingar som utsändas från statsunderstödda centralanstalter i
skilda delar av landet.
Föreläsningsverksamheten ledes av tre centralbyråer och förmedlas
ute i bygderna av lokala föreläsningsföreningar. Arbetarnas
bildningsförbund har sin särskilda centralbyrå för därtill anslutna
organisationer. Ursprungligen ordnade man föreläsningarna som
sammanhängande kurser efter mönster av det banbrytande Stockholms arbetarin-
~ 112 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
