Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens arbetareförhållanden. Av disponenten Elis Bosæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— INDUSTRIENS ARBETAREFÖRHÅLLANDEN —
stitut. Dylika kurser, ehuru av mycket begränsat omfång, utmärka
också det föreläsningssystem, som Arbetarnas bildningsförbund
organiserat. Men eljest har man i stor utsträckning övergått till fristående
föreläsningar, som visserligen ge mindre av praktisk behållning men i
stället mer av förströelse.
Studiecirkelverksamheten uppbäres särskilt av Arbetarnas
bildningsförbund och de största nykterhetsorganisationerna. I sin bästa form, i
samband med föreläsningskurser, är den synnerligen effektiv. Efter
föreläsningarna följa då studiecirkelsammanträden, där deltagarna un
der föreläsarens ledning hålla föredrag över och diskutera det
föreliggande ämnet. Flertalet studiecirklar arbeta emellertid på egen hand
utan lärare, varvid givetvis det kamratliga samarbetet mellan
deltagarna i cirkeln än mer gör sig gällande som framdrivande moment.
Då studiecirklarna i hög grad lita till boken som kunskapskälla, måste
de ha bibliotek till sitt förfogande; och antalet av dessa är som tidigare
visats mycket avsevärt. De statsunderstödda studiecirklarna voro
under arbetsåret 1923—24 nära 4 000 med över 53 000 deltagare.
En ställning i viss mån emellan de här beskrivna organen för det
fria bildningsarbetet och de praktiska ungdomsskolorna intaga
folkhögskolorna, av vilka tvenne, Brunnsvik i Dalarna och Birkagården i
Stockholm, särskilt och med stor framgång inriktat sig på
industriarbetarnas utbildning.
Välfärdsanordningar.
Vad som av industriföretagens ledning åtgöres för de anställda,
brukar benämnas välfärdsanordningar. Under utvecklingen av dessa
anordningar från äldre tiders patriarkaliska system till moderna linjer är
det särskilt tvenne synpunkter, som vunnit beaktande. En av dessa är,
att detta slag av socialt arbete måste ske ej blott för utan i intimt
samarbete med dem, det gäller. Arbetsledningen å ena sidan, hem, skolor,
arbetarnas organisationer samt ortens kommunala representation å den
andra måste fritt och otvunget kunna samverka, om bästa resultat skall
ernås. Ej mindre betydelsefull är den småningom vunna
uppskattningen av välfärdsanordningarnas ekonomiska värde. Välfärdsarbetet får
icke syfta till att vara välgörenhetsarbete. Det skall klart uppfattas som
ett led i produktionen, avseende en högre individuell utveckling och
tryggare levnadsförhållanden för de arbetarskaror, av vilkas arbetskraft
och arbetsglädje denna produktion i hög grad beror.
8
- 113 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
