Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens föreningsväsen. Av sekreterare Aug. Hessler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS FÖRENINGSVÄSEN.
Av Aug. Hessler.
Under äldre tider hade yrkesutövarna sin fasta organisation i
skråväsendet, samtidigt som näringslivets intressen inom staten
tillvara-togos och gjorde sig hörda genom borgar- och bondestånden i
riksdagen. I och med näringsfrihetens genomförande åren 1846 och 1864
samt ståndsindelningens borttagande 1866 upphörde den privilegierade
ställning och den särskilda representation, som näringarnas utövare
dittills i viss mån varit tillförsäkrade. Varje företagare hade nu att lita
endast till egen kraft både i kampen för tillvaron och vid tillvaratagandet
av sina speciella intressen i allmänna angelägenheter. Allt efter som
konkurrensen såväl företagarna emellan som gentemot utlandet skärptes,
uppstodo emellertid nya krav på yrkessammanslutningar.
Nödvändigheten att utjämna inbördes motsättningar mellan fabrikanterna ävensom
begynnande stridigheter på arbetsmarknaden kommo
industriföretagarna att känna ett allt starkare behov av samarbete till varandras stöd
och hjälp. Ett flertal olika föreningar inom industrien kommo sålunda
till stånd under 1800-talets sista decennier, och efter sekelskiftet hava
industriföreningarnas antal ytterligare vuxit.
Industriens föreningsväsen företer numera en mångsidighet, som
understundom kanske synes den enskilde omotiverad, men som dock vid
närmare undersökning visar sig betingad av de faktiskt föreliggande,
mångskiftande uppgifterna. Tack vare detta rika föreningsväsen
befrias industriföretagen från en hel mängd med det nutida
samhällslivet förknippade omsorger och förpliktelser, vilka för derå? räkning
omhändertagits av föreningarnas funktionärer, samtidigt ,om de i
föreningsstyrelserna invalda industricheferna dirigera det gemensamma
arbetet och ställa sin samlade auktoritet till föreningarnas förfogande.
Föreningsväsendets livliga utveckling torde närmast få betraktas
såsom ett drag av den specialisering och arbetsfördelning, som är tidens
— 119 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
