Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens föreningsväsen. Av sekreterare Aug. Hessler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— INDUSTRIENS FÖRENINGSVÄSEN —
lösen. Sammanslutningarna hava också visat sig vara verksamma
medel till vinnande av syften, som enskilda var för sig icke mäkta.
Det arbete, som föreningarnas styrelseledamöter och funktionärer
såsom sådana utöva, har sitt alldeles speciella värde inom samhällslivet,
framsprunget som det är ur från många håll hopsamlade erfarenheter
på det produktiva arbetets fält. Näringslivets föreningar komplettera
också i många avseenden statens verk och inrättningar; genom sitt
nära samband med det privata förvärvsarbetet bilda föreningarna en
välbehövlig motvikt mot den understundom kanske byråkratiska och
verklighetsfrämmande uppfattning i olika frågor, som kan göras
gällande från statsorganens sida.
I den "Handbok över ideella sammanslutningar i Sverige inom
industri, handel och kommunikationsväsende m. m.", som av Sveriges
Industriförbund år 1913 utgavs, finnas upptagna c:a 150
industriföreningar, och antalet har sedan bokens utgivande ytterligare vuxit. Här
nedan skola endast ett mindre antal av dessa omnämnas samt några
allmänna drag meddelas om industriföreningsväsendets organisation och
syften, varvid uppmärksamheten dock särskilt kommer att ägnas åt
den stora centralorganisationen, Sveriges Industriförbund.
Industriföreningarna kunna uppdelas i tvenne huvudgrupper,
nämligen å ena sidan sådana, som ideellt arbeta för den industriella
näringens befrämjande (antingen för någon viss bransch eller för näringen
i dess helhet), samt å andra sidan arbetsgivare-, arbetare- och
personalföreningar. — Härförutom beröras i det följande även vissa
sammanslutningar, som endast till en del äro industriella, i det att de även
omfatta handel, hantverk, sjöfart o. s. v.
Inom den förstberörda gruppen böra med hänsyn till tidsföljden för
deras tillkomst först nämnas
De industriella branschföreningarna.
Dessa föreningar avse i regel att utgöra ett sammanhållande band
mellan industriföretagen inom någon viss tillverkningsbransch för att
bevaka dennas speciella intressen. En del av ifrågavarande föreningar
hava vid sidan av det rent ideella arbetet en verksamhet av mera
ekonomisk natur, i det att de arbeta i prisreglerande syfte, verkställa
gemensamma inköp av råvaror, förvalta gemensamma fonder etc.
Den äldsta av landets branschföreningar är Jernkontoret, som
började sin verksamhet redan 1748 och som räknar de flesta svenska
9 — 120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
