Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens föreningsväsen. Av sekreterare Aug. Hessler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— INDUSTRIENS FÖRENINGSVÄSEN —
till Landsorganisationen i Sverige, vilken numera omfattar 34
fackförbund med sammanlagt omkring 360 000 arbetare. Fackförbunden äro
rikssammanslutningar och bestå i sin tur av lokala enheter,
fackföreningar, på varje plats, där yrket är representerat; sammanlagt finnas 3 800
dylika fackföreningar i landet. På större orter ha vidare bildats fackliga
centralorganisationer, i regel bestående av samtliga fackförbunds
lokalavdelningar på platsen.
Arbetarnas fackliga sammanslutningar hava närmast till uppgift att
arbeta för förbättring av arbetslön och andra arbetsvillkor genom
förhandlingar samt med strejker och blockader såsom kampmedel, vidare
att giva sina medlemmar understöd vid strejker och lockouter ävensom,
ur särskilt bildade kassor, vid arbetslöshet. Arbetsvillkoren regleras
oftast genom kollektivavtal, som slutas mellan fackföreningar eller
respektive fackförbund och arbetsgivarna eller deras motsvarande
organisation.
Såsom motvikt mot arbetarnas sammanslutningar började
industriens arbetsgivare — som insågo nödvändigheten av att inbördes stå
rygg mot rygg vid uppgörelser med arbetarna — att mot slutet av
1890-talet bilda organisationer för tillvaratagande av sina speciella
arbetsgivareintressen. År 1902 stiftades Svenska
Arbetsgivareföreningen, vilken numera omfattar 37 yrkes- och industriförbund med ett
sammanlagt medlemsantal av 2 000 arbetsgivare, sysselsättande 250 000
arbetare. Hela landets storindustri samt dess organiserade medelstora
och mindre industri ävensom i viss omfattning hantverket och handeln
äro sammanslutna i Arbetsgivareföreningen, vilken samarbetar med
lantarbetsgivarnas och redarnas motsvarande organisationer genom
"De svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd".
Arbetsgivareföreningen har bl. a. till uppgift att bistå arbetsgivarna
vid tvister, uppkomna mellan dem och deras arbetare, samt att lämna
delägarna i föreningen ersättning vid strejk eller lockout. Enligt
föreningens stadgar har ingen delägare rätt att ingå kollektivavtal med
sina arbetare utan föreningens samtycke. En av de fundamentala
bestämmelserna i stadgarna är vidare den under de gångna årens
strider mycket omdebatterade § 23, som föreskriver, att intet
kollektivavtal får godkännas, som icke innehåller bestämmelsen, att
arbetsgivaren utan intrång från arbetarorganisationers sida "har rätt att fritt
antaga och avskeda arbetare, att leda och fördela arbetet och att
begagna arbetare från vilken förening som helst samt arbetare, stående
utanför förening". Det stridsmedel, som från arbetsgivareföreningarnas
9
— 129 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
