Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI -
ländernas på stenkolsbränsle baserade järntillverkning. Sveriges
järn-och stålproduktion utgör i våra dagar icke stort mer än en hundradedel
av världsproduktionen.
Vid mitten av 1700-talet var Sverige det förnämsta järnproducerande
landet, tillverkande ungefär en tredjedel av världsförbrukningen. Ali
järnhantering var vid den tiden baserad på träkol som bränsle. Det
malm- och skogrika Sverige hade därför — såsom d:r Grimberg här
förut påvisat i sin överblick över industriens äldre historia — ett givet
försprång framför andra likaledes malmrika, men skogfattiga länder.
En ändring i detta sakernas läge inträffade emellertid, då man under
1700-talets senare hälft började mera allmänt i Europa använda koks
vid tackjärnets tillverkning i masugnarna och lärde sig färska (rena)
tackjärnet till smidbart järn med tillhjälp av stenkol
(puddelprocessen). Med stöd av dessa nya möjligheter lyckades det stenkolsrika
England snart att intaga platsen som världens största
järnproducent.
Det i puddelugn framställda smidbara järnet, liksom det som erhålles
från olika färskningshärdar (tyskhärdar, franche-comtéhärdar,
lanca-shire- och vallonhärdar), benämnes välljärn (vällmetall);
det utmärkes av att aldrig hava befunnit sig i flytande form och
innehåller för den skull en viss slagghalt. Det i Sverige med träkol i härdar
tillverkade välljärnet hade i kvalitativt hänseende vissa fördelar framför
det med stenkol framställda puddeljärnet och förblev därigenom länge
oumbärligt för en bel del ändamål.
Emellertid uppställde den under 1800-talet i snabb utveckling
varande maskinindustrien så småningom vissa krav å sitt järnmateria],
vilka välljärnet icke mäktade tillgodose. Nya metoder för
framställning av smidbart järn blevo därför ett önskemål. Man lyckades också
några år efter århundradets mitt utarbeta dylika (de här nedan berörda
bessemer- och martinprocesserna), vilka fullständigt revolutionerat
järnhanteringen och inlett en ny tidsålder i järnets historia. Produkten
härifrån, som med ett gemensamt namn benämnes g ö t m e t a 11
(stål), framställes i flytande form. Härvid möjliggöres tillverkning
i stor skala av homogena och pålitliga produkter. Götmetallen kan
dessutom med lätthet framställas med olika kolhalt, och dess
egenskaper kunna därigenom och genom tillsättning av legeringsämnen
varieras inom vida gränser.
Till göt järnprocesserna böra också räknas den gamla
degelstålmeto-den från 1740-talet samt elektrostålmetoderna från detta århundrades
12 — 143 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
