Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCII METALLINDUSTRI —
förande tillkommer emellertid den svenske industriidkaren G. F.
Göransson, grundare av Sandvikens järnverk, vars energi och
ihärdighet bragte det svåra problemet till en slutlig lösning. Processen
sker i en stjälpbar ugn (konverter), i vilken tackjärnet införes flytande.
Genom hål i konverterns botten pressas luft upp genom det flytande
järnbadet, varvid i tackjärnet befintligt kol, kisel och mangan delvis
förbrännas av luftens syre, därvid alstrande den för processen
erforderliga värmemängden. De svenska fosforrena
och manganhaltiga malmerna lämpa sig
synnerligen väl för denna process, som också
ganska snabbt vann vidsträckt användning
i vårt land. Bessemerstålet har sedermera
delvis utträngts av det nedan omnämnda
martinstålet, vilket i allmänhet ställer sig billigare i
tillverkning. Det svenska bessemerstålets
utmärkta egenskaper göra det dock ännu alltjämt
eftersökt för olika slags egg- och slagverktyg,
bergborrar m. m.
Den ursprungliga bessemerprocessen (den
sura processen) utfördes och utföres alltjämt i
ugnar med kiselsyrerik, s. k. sur, infodring. Då
ett avlägsnande av fosfor vid dylik infodring icke kan äga rum och
fosforn gör stålet sprött, förutsätter denna metod fosforrena malmer.
År 1878 lyckades det emellertid engelsmännen S. Thomas och P. C.
Gilchrist att genom användande av basisk infodring (dolomit) i
konvertern och en därefter lämpad slaggsammansättning avlägsna fosforn.
Denna basiska bessemerprocess, den s. k. "thomasprocessen", vilken
fått stor användning framför allt i Tyskland, Frankrike och Belgien,
har möjliggjort utnyttjandet av fosforrika järnmalmer, bl. a. de från
de lappländska malmfälten. Ehuru vi äga oerhörda tillgångar på dylik
malm, har bristen på stenkol och den begränsade avsättningen för
handelsjärn, balkjärn o. d. inom eget land utgjort hinder för denna
metods utbredning i Sverige. Träkolet är för dyrt för att vid
densamma kunna komma ifråga. De tvänne verk, som hos oss äro
utbyggda för thoniasmetoden (Domnarvet och Bångbro), basera sin
tillverkning på importerad koks.
Inom järnhanteringen gjorde sig tidigt gällande behovet av en metod,
som möjliggjorde omsmältning av skrot. Lösningen kom 1868, då
fransmannen P. Martin lyckades att med tillhjälp av Siemens regenera-
G. F. Göransson.
* 1819 † 1900.
ll — 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
