Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCII METALLINDUSTRI —
Järn-o.
metallmanufaktureringen
Antal verk för järn- och
stål-manufakturering ävensom
metallvarufabriker vid
1925 års ingång..........................560
Antal där anställda arbetare..........18800
(motsv. 4,9 % av landets
industriarb.)
Tillverkningsvärde år 1924
i milj. kr.....................................152,7
• Ort där c:a 100 arbetare^
sysselsättas inom
branschen. Ort med
större arbetareantal
är betecknad med
proportionellt större
prick.
Arbetareantalet 1896-1924*
-
:når statistiken över
jämmanufakture-. ring och närstående industrier omlades .
år 1913, hava för erhållande av
jåmför– barhet de officiella siffrorna över arbe- ’
tareantalet åren 1896-1910 måst
underkastas en på approximativa beräkningar
grundad justering. De streckade staplar- .
na angiva det sålunda beräknade antalet
arbetare. Svarta staplar angiva officie|lt
-redovisat antal arbetare.
1890 1900 05 10 15 20 1924
* På grund av vissa genomgripande förändringar i statistiken på
1890-talet hava sådana jämförbara uppgifter över arbetareantalet,
som beträffande flertalet industrigrenar finnas för hela
femtioårs-perioden 1875-1924, här icke kunnat lämnas för tidigare år än 1896.
A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
tion — ha de icke här ansetts kunna helt åtskiljas. För övrigt är
att märka, att manufakturering (tillverkning av handelsvaror) givetvis
är ett ganska svävande begrepp, som i flera fall icke låter sig bestämt
avgränsas vare sig från halvfabrikattillverkning eller från
maskinindustri och instrumentfabrikation m. m.
Den äldsta järn- och metallmanufakturen utgjordes av vapen samt
verktyg för dessas bearbetning. Tillverkningen härav kom, särskilt
under 1600-talets krig, att kraftigt utvecklas i vårt land. Då livländaren
Rademaeher vid mitten av nämnda århundrade anlade sina smedjor i
Eskilstuna (jmfr sid. 20), ledde också detta till en betydande
uppryckning av yrkesskickligheten inom manufaktursmidet. Den förste, som
i Sverige begagnade maskiner inom denna tillverkningsgren, var
ll — 162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
