Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCII METALLINDUSTRI —
vilka må nämnas gevärsfaktoriet i Huskvarna, anlagt 1689, Bergsunds
verkstad, som tillkom 1769, samt Motala verkstad, som anlades 1822.
Till en början sysslade verkstäderna merendels med en ganska
mångskiftande produktion, beroende på att varje verkstad hade att tillgodose
alla behov av mekaniska arbeten, som uppkommo inom dess
arbets-rayon. Med tiden började emellertid en del företag att specialisera sig
på särskilda fabrikat. Denna utveckling betingades av flera
samverkande faktorer, men ett särskilt inflytande därvidlag torde få tillskrivas
kommunikationernas förbättrande, varigenom omsättningsområdena
vidgades och konkurrensen ökades, tvingande till en mera specialiserad
produktion.
Först på 1890-talet kom så verkstadsindustriens stora genombrott.
Tillkomsten av modernare verktygsmaskiner, varigenom
massfabrikation möjliggjordes, skärpte nu specialiseringen inom företagen,
fabrikerna utvidgades och driften började efter hand antaga storindustriell
omfattning. Härtill medverkade i avsevärd grad det 1892 införda
tullskyddet för maskiner, men en kraftig hävstång till uppblomstringen
låg också i den allmänna industriella expansion, som samtidigt ägde
ium, medförande ett stegrat behov av maskiner och andra
verkstadsprodukter. Utvecklingen under de senaste årtiondena inom denna
industrigren belyses av diagrammet över arbetareantalet å nästa sida.
Framhållas bör emellertid, att bilden icke fullständigt åskådliggör
utvecklingen, i det att tillverkningskapaciteten per arbetare även stegrats,
i mån som modernare maskinella och organisatoriska anordningar i
driften blivit tillämpade. Från sekelskiftet fram till världskrigets
utbrott blev sålunda tillverkningsvärdet inom verkstadsindustrien nära
nog fördubblat, medan arbetareantalet samtidigt ökades med omkring
25 %. År 1920 steg tillverkningsvärdet till det — även med hänsyn
till då gällande låga penningvärde — betydande beloppet av inemot
570 milj. kr. Den därefter inbrytande allmänna depressionen träffade
i särskilt hög grad verkstadsindustrien, och de följande åren ha att
uppvisa avsevärt lägre siffror för såväl arbetareantal som
tillverkningsvärde. På allra senaste tiden har emellertid en förbättring ånyo börjat
göra sig gällande.
Exporten av verkstadsindustriens produkter har under de senare
decennierna undergått en betydande stegring, medan däremot importen
varit i avtagande. Från att i början av 1890-talet ha uppgått till endast
omkring 15 % av hela tillverkningen hade exporten vid tiden närmast
före världskriget stigit till c:a 30 % därav, samtidigt som den, efter
ll — 178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
