Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI ~
omsorgsfullt utförande, både vad materialet och dess bearbetning
beträffar, ha också gjort sitt till att bereda fabrikatet dess storartade
framgång på exportmarknaden. Ar 1907 bildades A.-B. Svenska
Kullagerfabriken, och genom uppfinnarens skickliga organisationsarbete
ifråga om såväl tillverkning som försäljning grundlades bolagets
utveckling till en världsindustri av betydande mått. Det omfattar numera
icke blott hela fabrikationen i Sverige — där under krigskonjunkturen
flera nya företag uppväxte, vilka sedan upphört eller införlivats med
"S.K.F." — utan bedriver även kullagertillverkning vid fabriker i
England, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Förenta Staterna.
Sammanlagt produceras c:a 12 000 000 kullager om året, alla av svenskt stål.
Även rullager av olika konstruktioner m. m. ingå i bolagets produktion.
Den inom Sverige bedrivna kullagerindustrien producerade år 1924
kul-och rullager för c:a 13 milj. kr., det allra mesta avsett för export.
A-B. Svenska Kullagerfabriken, Göteborg, äger Hofors bruk, där stålet till
kul-lagren framställes, samt förutom fabrikerna i Göteborg även anläggningar i
Katrineholm (för romskivor och gjutgods).
4) Tillverkning av fordon (järnvägs- och
spårvagnar, automobiler, velocipeder,
flygmaskiner m. m.).
Tillverkning av järnvägsvagnar upptogs i Sverige på 1860-talet av
Kockums Mek. Verkstad i sammanhang med det begynnande
järnvägsbyggandet. Under tiden för det svenska järnvägsväsendets följande
utveckling ökades denna produktion i hög grad, och allt flera
verkstäder ägnade sig häråt. Vid världskrigets utbrott behärskade också
de svenska tillverkarna praktiskt taget hela den inhemska marknaden.
Efter kriget har emellertid en stark konkurrens gjort sig gällande från
länder med lägre arbetskostnader, särskilt från Tyskland. Och de
svenska verkstäderna ha, oaktat införda tekniska och organisatoriska
förbättringar i driften, lidit ansenligt avbräck genom importen av
utländsk järnvägs- och spårvägsmateriel. Är 1924 uppgick
tillverkningen av järnvägs- och spårvagnar till ett värde av 4,7 milj. kr.; importen
belöpte sig då till 1,5 milj. kr.
Tillverkare av järnvägsvagnar äro A.-B. Svenska Järnvägsverkstäderna, Linköping,
Kockums Mek. Verkstads A.-B., Malmö, A.-B. Svenska Maskinverken, Södertälje, A.-B.
Lindholmen-Motala, Motala, Landskrona Nya Mek. Verkstads A.-B., Landskrona Gjuteri
A.-B., A.-B. Hässleholms Verkstäder och Kalmar Verkstads A.-B. Spårvagnar
tillverkas av de tre förstnämnda bolagen samt Allmänna Svenska Elektr. A.-B., Västerås.
— 186 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
