Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri - Instrumentfabrikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI ~
Sveriges Elektroindustriförening, Stockholm, till
vilken så gott som alla landets elektrotekniska fabriker äro anslutna.
Allmänna Svenska Elektriska A.-B. (Asea), Västerås, är det största
elektroindu-striella företaget i Sverige, sysselsättande c:a 2 800 arbetare med tillverkning av
elektriska maskiner och apparater, järnvägs- och spårvägsmateriel m. m. vid
fabriker i Västerås och Ludvika. Inom starkströmsindustrien kommer därnäst Luth &
Roséns Elektriska A.-B., Stockholm, med c:a 800 arbetare och liknande
tillverkningar; vidare märkas A.-B. Lux (elektr. dammsugare m. m.), A.-B. Elevator (hissar
och mätinstrument) och Järnhs Elektriska A.-B. (röntgen- m. fi. medicinska
apparater m. m.), dessa tre i Stockholm, Nya Svenska Elektromekaniska Industri A.-B.,
Hälsingborg, Elektriska A.-B. Chr. Bergh & Co., Malmö, Elektriska Motorfabriken
Eck, Liljeholmen, och A.-B. Svenska Transformatorfabriken, Linköping.
Allmänna Telefon A.-B. L. M. Ericsson, Stockholm, sysselsätter c:a 1 200 arbetare
med tillverkning av telefon-, telegraf-, radio- och signalmateriel m. m. Radiomateriel
tillverkas även av Svenska Radio A.-B. och A.-B. Baltic, båda i Stockholm, m. fi.
Tillverkare av elektriska kablar och ledningar äro Sieverts Kabelverk (Max Sieverts
Fabriks A.-B.), Sundbyberg, sysselsättande c:a 500 arbetare, samt A.-B. Liljeholmens
Kabelfabrik, Liljeholmen, och Fabriks A.-B. Eris, Stockholm.
Glödlampfabrikation bedrives av A.-B. Skandinaviska Glödlampfabriken,
Nyköping, och A.-B. Eleklraverken, Stockholm (tillv. även värmeapparater,
mätinstrument m. m.). Ackumulatorer tillverkas av Svenska Ackumulator A.-B Jungner,
("Nife-ackumulatorn"), och Ackumulatorfabriks A.-B. Tudor, båda i Stockholm,
samt Nordiska Ackumulatorfabriken, Malmö. — Bland övriga elektrotekniska
industriföretag märkas A.-B. Arvid Böhlmarks lampfabrik, Stockholm,
(belysningsma-teriel), Nya Elektriska A.-B. Volta och Elektriska A.-B. Helios, båda i Stockholm,
(värme- och kokapparater), Rylander och Rudolphs Fabriks A.-B., Henriksdal,
(torrelement och elektroder), A.-B. Elektrodkontoret, Örebro, Svenska
Dynamoborstfabri-ken, Vadstena, A.-B. Elektr oapparat, Göteborg, och A.-B. Svenska Elektromagneter,
Åmål.
INSTRUMENTFABRIKATION.
Instrumenttillverkningen sönderfaller i tvenne väsentligt skiljaktiga
grenar, vilka knappast hava något annat gemensamt än det språkliga
sambandet. Dessa grenar äro å ena sidan tillverkningen av
musikinstrument av olika slag, å andra sidan fabrikationen av vetenskapliga
och tekniska instrument, såsom kirurgiska, fysikaliska, nautiska m. fi.
Inom musikinstrumenlfabrikationen intages främsta rummet av
tillverkningen av pianinon, flyglar och orglar, vilken i vårt land
huvudsakligen daterar sig från 1840-talet. Till en början bedrevs den
mestadels hantverksmässigt. Efter tullförhöjningen 1888 steg emellertid
produktionen kraftigt och fick en mera industriell prägel, samtidigt som
det ökade välståndet i landet medförde en mångdubbling av den
inhemska förbrukningen av orglar och pianinon. Importen av billigare
— 208 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
