Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Jord- och stenindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- JORD- OCH STENINDUSTRI -
frågan. Torvingenjörer anställdes nu, torvskola inrättades och en
torv-lånefond upplades. När stenkolsprisen sedan efter några år sjönko,
minskades emellertid åter intresset för bränntorvindustrien, som
härefter förde en tynande tillvaro, ända tills världskriget bröt ut och
landets bränslefråga kom i ett nytt läge. I och med att kolprisen stego till
förut oanad höjd, stimulerades bränntorvproduktionen avsevärt och
nådde år 1920 en så relativt hög siffra som 385 000 ton. Med de senare
årens fallande stenkolspriser har en tillbakagång ånyo inträtt; den
fabriksmässiga bränntorvtillverkningen uppgick år 1924 endast till
84 000 ton.
Råtorven består till övervägande del (80—90 %) av vatten; endast
5—14 % äro brännbara organiska ämnen, resten askbeståndsdelar. Då
färdigberedd bränntorv icke bör innehålla mer än 25 à 30 % vatten,
är det sålunda en avsevärd vattenkvantitet, som måste bortskaffas, för
att råtorven skall förvandlas till användbart bränsle. Härvid tillgår
antingen så, att torven stickes och skäres för hand i tegelformade
stycken, vilka utläggas på fältet till torkning (sticktorv, skärtorv),
eller också söndermales den uppgrävda torven i ett ältverk under riklig
tillsättning av vatten, varefter torvmassan gjutes i formar för att torka
på fältet (älttorv). Vid beredning av bränntorv med maskin sönder
-arbetas den med en elevator upptransporterade våta torven i en med
knivaxlar försedd maskinkropp, varefter massan utpressas genom ett
fyrkantigt munstycke till en sträng, som skäres i meterlånga längder.
Genom särskilda transportanordningar utläggas sedan dessa på fältet
till torkning (maskintorv, presstorv). — Torvberedning kan i vårt land
endast ske under de tre sommarmånaderna och är även då både
kvalitativt och kvantitativt i hög grad beroende av väderleken.
Beträffande omfattningen ocli betydelsen av landets
bränntorvmossar hänvisas till sid. 44, där prof. Gunnar Andersson lämnar en
redogörelse härför. Mossarna äro huvudsakligen belägna inom ett bälte,
sträckande sig från norra Skåne genom Halland och västra Småland
upp till Bohuslän, vartill komma Norrlands ännu ganska okända
torvmossevidder. Fabriksmässig bränntorvtillverkning i större skala har
bedrivits på flera ställen, särskilt i Skåne, i västra Småland och i
Boråstrakten. Vidare må nämnas, att en del av järnbruken i
Östergötlands och Örebro län tidvis ur egna mossar brutit torv till bränsle. Vid
1925 års ingång funnos i Sverige 32 bränntorvfabriker, sysselsättande
sammanlagt 1 700 arbetare. Bränntorv tillverkades under 1924 för c:a
1,3 milj. kr.
— 214 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
