Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Pappers- och grafisk industri - Pappersmassefabrikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERS- OCH GRAFISK INDUSTRI.
PAPPERSMASSEFABRIKATION.
Ett av de mest karaktäristiska dragen i Sveriges ekonomiska
utveckling under de senaste decennierna är pappersmasseindustriens
enastående expansion. Från en ren obetydlighet växte denna
industrigren under mindre än ett halvsekel fram till att bliva vårt lands
finansiellt sett näst största exportindustri.
Redan vid mitten av 1700-talet började de svenska pappersbruken
lida brist på linnelump för pappersframställning. Detta föranledde,
såsom d:r Grimberg här ovan å sid. 28 skildrar, en del rätt
drastiska lagstiftningsåtgärder i syfte att råda bot för bristen. Under de
följande hundra åren stegrades alltjämt efterfrågan på råmaterial för
papper, tills på 1850-talet ett formligt nödläge härutinnan inträdde.
Särskilt var det tidningspressens växande krav på mera och billigare
papper, som gjorde läget bekymmersamt. Konsten att av trä tillverka
en användbar råvara för papperstillverkning uppfanns då av tyske
vävaren Keller, som 1844 lyckades på mekanisk väg genom vedens
slipning frigöra träfibrerna och därav framställa papper. Några år
senare hade i Amerika en metod utexperimenterats att på kemisk väg
genom kokning befria veden från de inkrusterande ämnen, som
binda fibrerna samman. Fortsatta försök att på detta sätt åstadkomma
pappersmassa ledde till de s. k. sulfat- och sulfitmetoderna, av vilka
den senares utveckling främst är ett verk av den svenske ingenjören
CarlDanielEkman. Tack vare en okuvlig energi lyckades denne
efter mångårigt träget experimenterande 1873 framställa
sulfitcellulosa, varav fabriksmässig tillverkning följande år upptogs vid Bergvik
i Hälsingland. Därmed lades grunden till den särskilt för vårt land
nu så betydelsefulla sulfitcellulosaindustrien.
Vid tillverkning av mekanisk pappersmassa eller
"slipmassa" förfares på det sätt, att barkade vedstycken pressas mot rote-
— 253 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
