Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Pappers- och grafisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— PAPPERS- OCH GRAFISK INDUSTRI —
rande slipstenar under vattenbegjutning. Den vällingliknande trämassa,
som då erhålles, befrias därefter från grövre partiklar, urvattnas samt
hoppressas mellan valsar till tjocka pappliknande skivor eller ark, vilka
buntas i balar. Den mekaniska massan föres i handeln antingen som
våt slipmassa, vilken innehåller c:a 50 %
vatten, eller som torr slipmassa, i vilken
vattenhalten genom en särskild torkningsprocess
nedbragts till 10 Om träet före
slipningen uppmjukas med ånga ("basas"), erhålles
brun slipmassa, som har längre och mjukare
fibrer, men som på grund av sin färg endast
passar för tillverkning av mörkt
omslagspapper, papp el. dyl.
Kemisk pappersmassa eller
cellulosa tillverkas genom den avbarkade och till
flis sönderhackade vedens kokning under
högtryck tillsammans med olika kemikalier,
varvid träet upplöses och fibrerna frigöras från
varandra. Kokningen sker med ånga i stående eller liggande
kokare av betydande dimensioner. Vid sulfatkokning användes en
blandning av vissa alkaliföreningar (soda och natriumsulfat);
sulfit-kokluten åter utgöres av en lösning av svavelsyrlighet och
kalcium-bisulfit, vilken beredes i de ända till ett 40-tal meter höga "syratorn",
som äro så kännetecknande för våra sulfitfabriker (jmfr bilden å
sid. 259). — Om kokningen verkställes under längre tid och
svagare tryck, erhålles s. k. kraftmassa, varav det välkända svenska
kraftpapperet tillverkas. Efter kokningen avlägsnas kvistar, okokta
stycken o. dyl., varpå fibermassan i pappmaskiner pressas till ark samt
torkas, eventuellt även blekes. Den kemiska massan säljes
vanligen "lufttorr" och håller då en fuktighetsgrad av 8—12 %.
Vid de kemiska produktionsprocesserna användes framför allt
barrved på grund av dennas större fiberlängd. Vid sulfatmetoden kunna
både gran och tall utnyttjas. Däremot är sulfitmasseindustrien
hänvisad till att uteslutande använda granved med hänsyn till tallens
alltför stora halt av harts.
Det första träsliperiet anlades i Sverige år 1857. Vid 1870-talets
ingång voro ett tiotal dylika fabriker i gång, men först ett årtionde
senare började en större livaktighet göra sig gällande inom den ineka-
Carl Daniel Ekman.
* 1845 † 1904.
— 254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
