- Project Runeberg -  Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925 /
289

(1926) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Livsmedelsindustri - Bryggeriindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— LIVSMEDELSINDUSTRI —

Stärkelsefabrikation. Tillverkningen av stärkelse grundar sig i
Sverige nästan uteslutande på potatis som råvara. Den bedrives vid ett
80-tal helt små fabriker, de flesta tillhöriga andelsföreningar inom
jordbruket i Blekinge och Kristianstads län, där potatisodlingen som
bekant står relativt högt. Fabrikationen sker under ganska
primitiva former; potatisen rives och besprutas med vatten, varefter
stärkelsemjölken får i rännor och cisterner avsätta stärkelsen, vilken sedan
siktas och torkas. Arbetet härmed försiggår under höstmånaderna
såsom binäring till jordbruket och sysselsätter då c:a 350 arbetare.
Ärstillverkningen uppgår till 12 milj. kg stärkelse, varav det mesta
går till hushållsändamål och resten till jästfabrikation samt
textilindustrien m. m. Är 1924 betingade produktionen ett värde av 5,2
milj. kr.

Makaroni- och sagofabrikation. Tillverkning av makaroner sker med
vetegryn som huvudsaklig råvara och bedrives av ett tiotal fabriker
i vårt land. Sedan grynen krossats, formas därav en deg, vilken
pressas uti metallcylindrar till önskad form och storlek, varefter den
framställda varan torkas i varmkammare under tillförsel av en
ständig, frisk luftström. Några av fabrikerna tillverka även sagogryn, vartill
användes potatisstärkelse. Sammanlagt sysselsätter rörelsen c:a 150
arbetare. Produktionen, som i stort sett motsvarar landets hela behov,
uppgick 1924 till 2,8 milj. kg makaroner samt 0,5 milj. kg
potatis-och sagogryn. Värdet härå beräknas till 2,3 milj. kr.

Bland hithörande företag må nämnas A.-B. Stockholms Maccaronifabrik,
Sundbyberg, Norrköpings Makaronifabrik, Thomsens Fabrikers A.-B., Göteborg, A-B.
Karlskrona Makaronifabrik och A.-B. Gävle Makaronifabrik.

Kafferosteri. Röstning av kaffe bedrives fabriksmässigt av ett
femtiotal företag i vårt land, de flesta dock ganska obetydliga. Rosteriernas
årsproduktion omfattar 9 à 10 milj. kg kaffe; arbetareantalet utgör
c:a 200.

De största kafferosterierna äro Förenade Kaffeimportörers Rosteri A.-B. Triangeln,
Göteborg, och Kafferosteri A.-B. Otto Dahlström & Co., Stockholm.

BRYGGERIINDUSTRI.

Ölbrygd är i Sverige, liksom i övriga germanska länder, av mycket
gammalt ursprung. I äldre tider skedde brygden uteslutande i
hemmen; den utvecklades under 1500- och 1600-talen att dessutom
bedrivas hantverksmässigt och började vid mitten av 1800-talet att ske
under industriella former. Tillverkningen nådde sin kulmen åren när-

19

— 289 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind25/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free