- Project Runeberg -  Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925 /
294

(1926) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Livsmedelsindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

– LIVSMEDELSINDUSTRI —

tillverkning som framför allt försäljning har produktionen blivit
alltmer begränsad. Samtidigt har denna industri undergått en
koncentration av betydande mått. Antalet brännerier, som åren efter
husbehovsbränningens avskaffande uppgick till över 4 000, har därefter
successivt nedgått och utgjorde vid 1925 års ingång endast 108, till
övervägande del belägna i Kristianstads län och mestadels tillhöriga
större jordegendomar eller andelsföreningar av jordbrukare. Vid
desamma sysselsättas c:a 700 arbetare.

Förutom vid dessa brännerier tillverkas numera sprit även vid
jästfabriker och sulfitfabriker. Vid pressjästberedningen separeras det
s. k. brännvattnet, vilket innehåller omkring 1 % alkohol, varefter
genom destillering sprit erhålles av inemot 90 %:s alkoholhalt.
Sul-fitspriten framställes av de sockerhaltiga avfallslutar, som erhållas vid
sulfitkokningen (jmfr sid. 256). År 1924 försiggick sprittillverkning
vid 8 jäslfabriker och vid 7 sulfitspritfabriker.

Produktionen av sprit uppgick under tillverkningsåret 1924—1925
till c:a 38 milj. liter av normalstyrka (50 %:s alkoholhalt), varav 23,3
milj. kommo på lantbruksbrännerierna, 3,5 milj. på pressjästfabrikerna
och 11,2 milj. på sulfitspritfabrikerna. Spriten från
lantbruksbrännerierna användes för framställning av olika slags brännvin, för
tillverkning av sprit till förskärning av eau de vie och whisky m. m.
samt likör- och punschtillverkning, medan däremot spriten från
jäst-och sulfitfabriker huvudsakligen användes för tekniska ändamål,
sedan spriten dessförinnan denaturerats. Såväl nämnda
spritförädling som denatureringen sker vid reningsverken.

Brännvinskonsumtionen utgör nu endast c:a 4 liter per person och år.
År 1850 var motsvarande siffra 22 liter!

Den accis, soin för närvarande utgår på sprittillverkningen, utgör
65 öre per liter av normalstyrka. Sammanlagda accisbeloppet
uppgick 1924—25 till 17 milj. kr. Statsverkets största inkomst på
spritdrycker utgöres emellertid av den s. k. omsättningsskatten, vilken
belöper sig till 60 à 70 milj. kr. om året.

Samtliga lantbruksbrännerier och jästfabriker äro anslutna till
Sveriges Bränneriidkareförening i Kristianstad.
Sulfitspritfabrikerna äro delägare i A.-B. Svensk Sprit, Stockholm, som
har till uppgift att tillvarataga sulfitspritindustriens intressen samt att
arbeta för denna sprits avsättning på in- och utländsk marknad. Alla
reningsverken ägas av det år 1917 bildade A.-B. Vin- och
Spritcentralen, Stockholm, som sedan även fått på sig och sitt dotter-

— 294 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind25/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free