Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Textil- och sömnadsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— TEXTIL- OCH SÖMNADSINDUSTRI —
ring av huru klädesindustrien under dessa konungar och än mer under
frihetstiden frikostigt uppmuntrades av statsmakterna och nådde en
hög grad av blomstring. Mot slutet av 1700-talet följde så en längre
tids tillbakagång, tills klädesfabrikationen vid mitten av 1800-talet åter
började kraftigt utvecklas i samband med att de nya textilmaskinerna
även i Sverige allt mer kommo i bruk. Från nämnda tid har en
tendens till stordrift inom ylleindustrien i allt högre grad gjort sig
gällande. En del småföretag ha nedlagts, medan produktionen hos de
större väsentligt ökats. Av diagrammet å nästa sida framgår
arbetareantalets tillväxt under det senaste halvseklet. Antalet spindlar uppgår
numera till över 250 000, antalet vävstolar till c:a 4 400.
Ylleindustriens råvara, fårullen, erhålles i Sverige endast till ringa
del — man har beräknat 7 à 8 % — från inhemsk ullproduktion. Den
svenska.fåraveln har dock, efter att länge varit i avtagande, de senaste
åren ånyo uppvisat stigande siffror, varför man har att förvänta
alltmer ökad ullavkastning. Importen av ull har de senaste åren uppgått
till något över 7 milj. kg. — Ylleindustrien använder emellertid,
särskilt för enklare tillverkningar, jämte ullen även s. k. konstull,
framställd genom upprivning av gammalt ylle. Den bättre sorten härav,
"schoddy", erhålles från ovalkade yllevävnader, trikåvaror o. d., medan
"mungo" fås från lump av valkat ylle. Konstull beredes inom landet i
avsevärd omfattning; dock måste bortåt hälften av behovet tillgodoses
genom import.
Sedan råvaran blivit sorterad, tvättad och luckrad och ullen
eventuellt även karboniserats, d. v. s. genom svavelsyrebad och stark
uppvärmning i torkrum befriats från det av vegetabiliska föroreningar
bestående "ströet", måste en noggrann blandning av materialet ske,
innan man övergår till den vidare bearbetningen. Denna ställer sig helt
olika, beroende på om tillverkningen gäller filtvara, kardullsvara eller
kamullsvara.
Vid filtberedning åstadkommes produkten, utan vare sig
spinning eller vävning, enbart genom att materialet pressas under
kombinerat inflytande av fuktighet och värme, så att fibrerna gripa fast i
varandra och sammanfilta sig till önskad konsistens.
Vid kardvarufabrikation användes kortare, krusig ull, vars
filtningsförmåga man även här i viss mån begagnar sig av. Genom
kardning å särskilda kardmaskiner redes ullen ut, varvid hårfibrerna
dock alltjämt böra korsa och gripa in i varandra. Den från kardverket
framgångna grova förspånaden finspinnes härefter, vilket sker så löst,
— 300 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
