Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Textil- och sömnadsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— TEXTIL- OCH SÖMNADSINDUSTRI —
tidigt ytterligare rensa bomullsfibrerna. Kardmaskinerna avlämna
bomullen i långa vaddar eller band, vilka sträckas och uttänjas i olika
sträckmaskiner och därpå i förspinningsmaskinerna erhålla en första
snodd. Finspinningen av bomullsgarnet sker sedan — på samma sätt
som inom ylleindustrien — antingen i ringspinningsmaskiner, vilka
kontinuerligt spinna och upplinda garnet, eller ock i s. k. "mulemaskiner", då
spinning och upplindning sker periodvis omväxlande efter varandra.
I väverierna måste, innan vävningen börjar, "varpen" klistras, torkas
och upplindas på varpbommarna, vilket allt utföres medelst särskilda
maskiner. Därefter vidtager vävstolarnas arbete, som sker mer eller
mindre automatiskt. Vissa slag av bomullsvävnader äro i det närmaste
färdiga för försäljning, när de lämna vävstolarna, och hava då endast att
passera läggnings- och mätmaskiner. Andra fabrikat måste däremot
genomgå olika processer, såsom blekning, färgning, tryckning m. m.,
innan de äro färdiga att gå ut i handeln.
Ehuru den svenska bomullsindustrien — i likhet med ylleindustrien
— står på en mycket hög teknisk nivå, äger likväl en icke obetydlig
import rum av bomullsfabrikat. Detta har sin förnämsta orsak däri, att
vissa finare specialtillverkningar icke med ekonomisk fördel kunna
framställas här i landet. Enligt gjorda beräkningar uppgår dock den
svenska industriens andel i tillgodoseendet av den inhemska
konsumtionen i fråga om bomullsgarn till över 90 %. Beträffande vävnader
uppnås visserligen icke nämnda procentsiffra,
men vidstående grafiska framställning visar,
att — om man bortser från de
katastrofar-tade växlingarna åren 1918—1920 — det
svenska fabrikatet dock intager en i hög
grad dominerande ställning på den inhemska
marknaden. Diagrammet bär för övrigt vittne
om denna industrigrens stora livskraft och
möjligheter, då densamma — sedan
produktionen nära nog förintats under världskrigets
sista år och massor av utländska fabrikat
kastats in till konkurrens på den svenska
marknaden — likväl förmådde att på en mycket
kort tid återerövra sin tidigare dominerande
ställning. Vad industrien här presterat innebär givetvis löften om en
fortsatt gynnsam utveckling.
De större företagen äro i regeln av den kombinerade driftsformen,
— 307 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
