Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Textil- och sömnadsindustri - Trikåindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— TEXTIL- OCH SÖMNADSINDUSTRI —
som väveri; det räknar 300 arbetare. Dessa båda företags försäljningar ombesörjas
gemensamt av Svenska Jutefabrikernas Centralkontor, Halmstad. Det ovan under
linneindustrien berörda Jonsereds Fabrikers A.-B. omfattar också spinneri och väveri
inom jutebranschen.
I nära samband med juteindustrien stå fabrikerna för matt- och
möbeltyg stillv er kning, av vilka en del hava jute såsom sitt huvudsakliga
råmateriel, medan andra för sina tillverkningar använda linne, bomull
eller ylle i större utsträckning än jute. (Statistiskt hänföras dessa
fabriker än till den ena än till den andra textilbranschen.) Fabrikaten
utmärka sig ofta för goda moderna mönster, i vissa fall med en typiskt
nationell prägel.
Bland hithörande företag må nämnas Nya Svenska Möbeltygs- o. Mattfabriks A.-B.,
Göteborg, Ludvig Anderson (Kasthalls Mattfabrik), Kinna, Karlstads Spinneri & Väveri
A.-B. och Vddebo Möbeltyg Väveri, Uddebo.
TRIKÅINDUSTRI.
Trikåtillverkning i fabriksmässig omfattning har karaktären av en
kombinerad väveri- och konfektionsindustri, där råvaran, garnet,
direkt förarbetas till färdiga artiklar såsom strumpor, tröjor och andra
slags trikåvaror. Förutom dylikt "styckegods" framställes visserligen
även metervara, i lång bana; men sömnadsarbetet för tillverkning av
klädesplagg härav sker, även det, vid trikåfabrikerna.
Den, som först införde stickmaskiner i Sverige, var Kristofer
Polhem. Han lät även, i början av 1700-talet, tillverka "strumpvävstolar"
vid Stjernsund, till väsentlig del uppfunna av honom själv. Ett
betydelsefullt inlägg på ifrågavarande område gjordes även på 1880-talet
i vårt land, då Per Persson uppfann räkneapparaten med
"mönsterskivor", vilken befriade den arbetande från besvärliga och tidsödande
uträkningar. En mängd olika, sinnrikt konstruerade maskiner, både
rundstolar och stickmaskiner, hand- eller motordrivna, förekomma
numera inom trikåindustrien, varigenom dess effektivitet i hög grad
ökats. Med en s. k. Lambsk maskin kan en arbetare dagligen tillverka
8 à 10 par långstrumpor eller dubbla antalet halvstrumpor.
Den svenska trikåindustrien, som framsprungit ur den som hemslöjd
bedrivna handstickningen, räknar sin tillkomst från 1800-talets förra
hälft. Utvecklingen gick emellertid endast sakta framåt ända till slutet
av 1890-talet, då ett kraftigt uppsving ägde rum inom branschen, delvis
till följd av tullförhöjningar å vissa trikå fabrikat. De senaste
decennierna visa en förhållandevis jämn och vacker utveckling (jmfr dia-
— 313 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
