Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Textil- och sömnadsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— TEXTIL- OCH SÖMNADSINDUSTRI —
luftiga tyger, till övervägande del av utländskt ursprung. Denna bransch
är till arbetareantalet väsentligt mindre än de båda föregående. Dess
uppkomst var en följd av det i början av 1890-talet florerande
blusmodet, vilket åstadkom en utomordentligt stark efterfrågan av
hithörande varor. (Flertalet företag i vårt land inom branschen hava dock
tillkommit först ett stycke in på 1900-talet.) Då nya modeller komma
i marknaden ett par gånger om året, måste tillverkningen vara helt
inriktad på täta och hastiga omkastningar. De i samband med
modeväxlingarna ofta förekommande realisationerna av utländska restlager
på den svenska marknaden ha berett denna bransch stora svårigheter.
Inom konfektionsindustriens olika branscher ligger huvudvikten på
de kommersiella och organisatoriska problemen. De täta
modeväxlin-garna tvinga till stor förtänksamhet vid uppköpen. En genomförd
standardisering är för åtgångsberäkningen i tillskärningsverkstaden av
stor betydelse, och i sömnadssalarna, där huvuddelen av verksamheten
utföres vid motordrivna symaskiner, ligger särskild vikt uppå att
åstadkomma en praktisk arbetsfördelning i fråga om de många detaljerna
vid klädesplaggens färdigställande.
Konfektionsindustrien omfattar numera icke mindre än 99 företag,
sysselsättande c:a 7 000 arbetare, varav 85 % kvinnor.
Tillverkningsvärdet uppgick 1924 till 72,5 milj. kr. Medan importen av
konfektionsvaror vid sekelskiftet uppgick till ungefär samma värde som den
inhemska tillverkningen, tillgodoser industrien för närvarande över 80 %
av den numera kraftigt ökade konsumtionen av sådana artiklar inom
landet. Den vackra utveckling, som konfektionsindustrien, trots hård
konkurrens från utlandet, sålunda uppvisat under det senaste
kvartseklet, vittnar om stor energi och driftighet inom denna bransch.
Allmänt erkänt är, att de svenska konfektionsvarorna — generellt sett —
äro vida mera omsorgsfullt och bättre utförda än motsvarande
utländska.
Den största av landets konfektionsfabriker är A.-B. J. A. Wettergren & C:o,
Göteborg, vilket bolag sysselsätter över 800 arbetare med tillverkning av damkappor,
dräkter och kjolar samt därjämte äger Nya A.-B. Herr- och Gosskläderfabriken,
Göteborg, som tillverkar herrkläder. Fyra andra större företag äro likaledes
sysselsatta med både herrkonfektion samt tillverkning av damkappor o. d., nämligen A.-B.
Gunnar Collijn, Stockholm, A.-B. Hj. Söderberg, Uppsala, samt de stora varuhusen
A.-B. Nordiska Kompaniet och Paul U. Bergströms A.-B. i Stockholm. Inom
herrkon-fektionsbranschen äro vidare att märka A.-B. Schwartzman & Nordström, Uddevalla,
Henning Schlasberg & C:o, Landskrona, A.-B. L. & P. Widengren, Vingåker, A.-B.
Kläderfabriken, Nässjö, Konfektions A.-B. Oscar Molander, Alingsås, A.-B. Erikson &
— 318 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
