Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Läder-, hår- och gummivaruindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— LÄDER-, HÄR- OCH GUMMIVARUINDUSTRI —
1 Ort där c:a 100 arbetare sysselsättas inom
branschen. Ort med större arbetareantal är
betecknad med proportionellt stör.re prick.
Garveriindustrien
Antal garverier vid 1925 års ingång..............111
Antal där anställda arbetare........................ 2300
(motsv. 0,6% av landets industriarb.)
Tillverkningsvärde år 1924 i milj. kr..............51,5
Arbe tareantalet 1875-1924
A.-B. KARTOSRAFISKA INSTITUTET
större förändringar, medan däremot fabrikernas antal väsentligt
reducerats, allt utvisande en kraftig driftkoncentration med betydligt ökat
tillverkningsvärde per arbetare. Såsom framgår av kartan här ovan
äro de större företagen inom branschen numera företrädesvis
koncentrerade till landets sydligare delar, medan
garverirörel-sen i äldre tid främst var förlagd till mellersta Sverige,
särskilt Stockholm.
De svenska garverierna förbruka betydande
kvantiteter inhemska råhudar och skinn, varjämte för deras
räkning en omfattande import av utländska hudar
förekommer, särskilt för framställning av grövre
botten-och smorläder, år 1924 uppgående till 22 000 ton.
Med hänsyn till garvämnena skiljer man mellan v
e-getabilisk garvning ("logarvning"), som sker medelst bark eller
andra garvämnen ur växtriket, mineralgarvning, som antingen
sker med alun, koksalt etc. ("vitgarvning") eller också med kromsalter
("kromgarvning"), samt slutligen fett- eller sämskgarvning,
som sker medelst tran, talg, äggolja etc. Den vegetabiliska garvningen
är den viktigaste och användes för i stort sett allt sulläder ävensom för
grövre och billigare ovanläder. Av växande betydelse är emellertid
kromgarvningen, varmed den övervägande mängden ovanläder till
skodon framställes. Vitgarvning och fettgarvning användes för
handskskinn, bokbinderiskinn, möbelläder o. d. För behovet av garvämnen
[-Produktion-]
{+Pro-
duktion+}
år
Sul- och [-bindsullä-der,-]
{+bindsullä-
der,+} ton
1900 2 800
1905 5 800
1910 7 600
1915 8 100
1920 8 200
1921 6 600
1922 7 800
1923 9 200
1924 9 300
— 323 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
