Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Kemisk-teknisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— KEMISK TEKNISK INDUSTRI -
land; tillverkningen härav hade år 1924 ett värde av 2,3 milj. kr.; bläck
tillverkades samma år för 0,6 milj. kr.; draglim och gelatin för 1,6
milj. kr.
Till denna grupp kan även räknas framställningen av medicinska
preparat, som år 1924 tillverkades för 2 milj. kr.
Tillverkare av skokräm och lädersmörjor äro bl. a. Industri A.-B. Viking, Örebro,
och F. Ahlgrens Tekn. Fabrik, Gävle, ävensom ett flertal av de å sid. 342 uppräknade
tvättmedelsfabrikerna. Putsmedel för metaller m. m. tillverkas såväl av de flesta
tvättmedels- och fernissfabriker som av A.-B. Axel Christiernsson, Stockholm. Bläck
framställes av bl. a. Barnängens Tekn. Fabrikers A.-B., A.-B. Grumme & Son och
A.-B. Linds Tekn. Fabrik, samtliga i Stockholm. Specialtillverkare av gelatin är
Stockholms Gelatinfabrik. Appreturmedel m. fi. kemiska preparat för textil- och
skoindustrierna tillverkas bl. a. av A.-B. Kemiska Fabriken Monopol, Borås.
Medicinska preparat framställas -av A.-B. Wilh. Becker och A.-B. Pharmacia, båda i
Stockholm, samt A.-B. Astra, Södertälje.
Torrdestillationsiridustri. Framställandet av ^kolningsprodukter
skedde förr uteslutande genom kolning i milor; milkolningen har
emellertid i Sverige under det senaste kvartseklet till stor del ersatts med
kolning i särskilt konstruerade kolugnar. Vid milkolning erhålles förutom
träkol även trätjära, vid ugnskolning tillvaratagas dessutom ett flertal
värdefulla biprodukter, såsom tjärolja, beck, träsprit, terpentinolja,
trä-ältika m. m. Särskilt under krigsåren med den då stegrade efterfrågan
på inhemska trädestillationsprodukter sköt ugnskolningsindustrien fart.
År 1924 representerade de vid kolnings- och trädestillationsverk
utvunna biprodukterna ett värde av något över 3 milj. kr. och det
ugns-kolade träkolet ungefär lika mycket. I industristatistiken redovisas 29
kolnings- och trädestillationsverk, vid vilka sysselsättas c:a 800
arbetare. Vid sidan härav förekommer en förhållandevis betydande
milkolning av ribbved i kombination med sågverksrörelse. Rörande
milkolning av skogsved saknas närmare uppgifter.
Torrdestillation av stenkol äger rum dels vid särskilda koksverk, där
stenkol koksas för järnindustriella behov, dels även i samband med
gasverkens framställning av lysgas. Härvid tillvaratagas en mängd för olika
ändamål användbara biprodukter, såsom stenkolstjära, asfalttjära,
ben-solprodukter, ammoniak m. m., år 1924 uppgående till ett sammanlagt
värde av nära 3 milj. kr.
Trädestillation bedrives bl. a. av Ljusne-Woxna A.-B., Ljusne, Skogens Kol A.-B.,
Bollnäs, A.-B. Träkol, Vansbro, Stora Kopparbergs Bergslags A.-B., Falun, Trävaru
A.-B. Dalarne, Göteborg, Skånska Ättikfabriken, Perstorp, m. fi. Torrdestillation av
stenkol bedrives, utom vid städernas gasverk, av Oxelösunds Järnverks A.-B.,
Oxelösund.
- 348 ~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
