- Project Runeberg -  Sveriges industri /
33

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR

Emellertid har jag nu förbigått två av de områden som på sätt
och vis äro äldre än industri i nutida mening och som långt fram
i tiden sannolikt spelade en mycket större roll för befolkningens
försörjning med varuförädlingens produkter än fallet var med
industrien själv. Det ena av dessa områden var hantverket.
Uttrycket innebär då produktion genom fristående yrkesidkare i
deras hem, länge med hjälp huvudsakligen eller enbart av
familjemedlemmar, sedan med ett fåtal andra biträden, det hela
innebärande en verksamhet som utövades antingen på beställning från
kunderna eller för avsättning till en lokalt begränsad kundkrets.
Det var denna produktionstyp som främst ordnades i
skråväsendets former, med uppdelning av hantverkarna i mästare, gesäller
och lärlingar. Skråorganisationerna fungerade dels och framför allt
som ett slags fackföreningar, dels också som karteller, genom att
begränsa eller utestänga konkurrensen och uppdela marknaden
mellan de olika hantverkarna samt på det sättet underlätta deras
ställning, både vid inköp av råvaror och i synnerhet vid
hantverksprodukternas avsättning. Hantverk och skråväsende utgjorde en
central del av det till städerna koncentrerade näringsliv som
företrädesvis omhuldades av de maktägande icke blott under
medeltiden — då den ekonomiska politiken huvudsakligen låg i städernas
egen hand — utan också under de följande århundradena, då de
merkantilistiska furstarna övertogo arvet från medeltidsstäderna. Ej
minst var så fallet i Sverige, där både 1500- och iéoo-talens
regenter arbetade i denna riktning. Hantverket har visat sig som en
av den ekonomiska verksamhetens mest varaktiga typer och spelar
som bekant ännu i dag en stor roll, fastän former och ställning i
grundläggande hänseenden ha ändrats.

Ur vissa synpunkter har hantverket haft stor betydelse också för
industrien i trängre mening. Huvudsaken var därvid visserligen
icke den företeelse som tidigare i förbigående har omnämnts,
nämligen att också brukshanteringens arbetare organiserades i
skråväsendets former; detta innebar ingen utveckling av större betydelse.
Hantverkets bestående insats i ali senare produktion låg på en helt
annan punkt, nämligen i dess förmåga att höja kroppsarbetets
anseende, att utveckla yrkesskickligheten och slå vakt omkring den
tekniska skicklighet som utformades under medeltiden och sedan
länge levde kvar. Man kan icke tänka sig modern industri utan

Hantverk och
förlagssystem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free