Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
voro föremål för avverkning från den äldre industrien och nu
endast fingo en delvis ändrad användning. Resultatet blev
emellertid att de träförädlande industrierna, däri dock även inräknat
pappersindustrien, tillsammans återtogo nästan exakt samma ställning
inom exporten som de hade haft på 1870-talet, med en andel av
omkring 46—47 % av det hela. Det är endast fördelningen
mellen de två stora träförädlande industrierna som har förskjutit sig,
så att — sedan de hade vägt ungefär jämnt under årtiondet 1911/20
— pappersmasse- och pappersindustrierna under det följande
årtiondet tillsammans ha utgjort 26 à 27 % och under år 1934 ha
uppgått till 30 % av hela exportvärdet, lämnande föga över
hälften så mycket åt de egentliga trävarorna.
Med massaindustriens utveckling har också skogsbruket
ändrats i grundläggande hänseenden. Alla slag av pappersmassa skapa
nämligen efterfrågan på virke av mindre dimensioner än det som
sågverksindustrien tar i anspråk. Massaindustrien befordrar därför
gallring i skogarna, varigenom deras växtkraft ökas och den
genomsnittliga omloppstiden samtidigt förkortas, det senare en
företeelse som minskar skogsbrukets kapitalanspråk. De olika slagen av
pappersmasseindustri ha i övrigt olika verkningar för skogen. Den
äldsta metoden, den mekaniska massatillverkningen, tar endast gran
i anspråk, och det samma är fallet med den största kemiska
massatillverkningen, sulfitcellulosaprocessen, den senare till väsentlig del
grundad på en svensk uppfinning av C. D. Ekman (1872).
Eftersom gran är mindre eftersökt än furu från sågverkens sida,
medverkade dessa två massaprocesser, som före kriget tillsammans helt
och hållet dominerade industrien, till att skapa en jämnare
efterfrågan på båda de trädslag som vanligen förekomma blandade i de
svenska skogarna. Dessa två massaprocessers efterfrågan på
granvirke av klenare dimensioner blev emellertid småningom
anledning till en ensidig gallring av denna ingrediens, och till följd
därav uppstod ett svåranvänt och hindersamt överskott av
furuvirke i sådana dimensioner som icke lämpade sig för sågverken.
Massaindustrien har emellertid varit i stånd att möta även denna
svårighet, fastän det dröjde en tid. Den tredje av processerna,
sul-fatcellulosaprocessen, hade icke före kriget tagit tillnärmelsevis
samma omfattning; men då den kunde tillgodogöra sig båda slagen av
virke och kanske rent av företrädesvis furu, medverkade skogsbru- 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
