Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
utsträckning blevo beroende av de kreditgivande bankerna. Det
material som i detta hänseende samlats av 1924 års bankkommitté
är i båda hänseendena lärorikt. Om man sammanlägger eget
kapital, obligationskapital och bankkredit i de där redovisade
industriella aktiebolagen, framgår följande fördelning för år 1913:
eget kapital 65,0 %, obligationskapital 18,7 % och bankkredit
i6>3 %, d. v. s. ungefär en sjättedel av kapitalanskaffningen
bestod av bankkredit. Men samtidigt visade den uppdelning av
bolagen i kategorier som kommittén företog, att i det närmaste 92 %
av industribolagen voro helt oberoende av sina kreditgivare, medan
knappt 5 % voro beroende av bankerna utan att ägas av dem och
endast återstoden, 37* %, ägdes av bankerna; räknat efter
storleken av industriföretagens egna kapital var bankernas
inflytande ännu mindre, i det att de tre kategoriernas andelar voro resp.
95,1, 3,2 och 1,7 %. Häri skulle efterkrigstiden komma att
medföra stora ändringar.
Sveriges industriella utveckling från 1815 fram till världskriget
påverkades i tilltagande grad av den internationella
konjunkturutvecklingen, vilket är ett uttryck för det tämligen oavbrutet
växande sambandet med världshushållningen. Den stora krisen efter
Na-poleonskrigens slut träffade Sveriges näringsliv över hela linjen och
ej blott i fråga om järnhanteringen med ovanlig styrka;
förmodligen är detta första gången då ett så starkt samband mellan svensk
och utländsk konjunkturutveckling kan konstateras. De följande
fyrtio åren förefalla ha varit mindre påverkade av de ofta
häftiga men kortvariga rubbningar som näringslivet utomlands och
närmast i England undergick. Men i stället präglades i8jo-talet,
tiden för trävaruindustriens stora genombrott, i särskilt hög grad
av det internationella konjunkturuppsvinget. Den prisstegring
som i alla länder följde på de kaliforniska och australiska
guldupptäckterna var ovanligt stark hos oss. Sveriges dåvarande, rikt
begåvade finansminister, J. A. Gripenstedt, gav på Riddarhuset en
vältalig teckning av det ekonomiska uppsvinget — en
framställning som hans kritiker gåvo det ironiska vedernamnet
»blomstermålningar». Nästan omedelbart efteråt utbröt 1857 års kris, som
träffade Hamburg särskilt hårt samt därifrån överfördes till
Danmark och Sverige; näringslivet blev i hög grad rubbat, och man slog
som vanligt över från omåttlig optimism till motsatsen. Men skak- 57
5—617835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
