Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
varit överraskande måttlig, och 1933 års siffra ligger 45 % över
förkrigsläget.
En mycket viktig medverkande anledning till den gynnsamma
produktionsutvecklingen var den ökade efterfrågan på svenska
exportvaror som utan något undantag har gjort sig gällande allt sedan
världskrigets utbrott. Det enklaste uttrycket för denna
förändring får man genom att jämföra index för resp. importvarupriser
och exportvarupriser, när båda beräknas på grundval av 1913 års
läge som utgångspunkt. Exportvaruindex ligger då undantagslöst
högre, och under 1920-talet stod exportvaruindex i förhållande till
importvaruindex under flertalet år 13 till 16 % högre än 1913;
den lägsta skillnaden som förekom under något år var 7 %.
Världskrisens utbrott bidrog ytterligare att skärpa denna skillnad, därför
att de flesta av Sveriges importvaror särskilt hårt drabbades av
prisfallet, och ännu för år 1934 är exportvaruprisernas övervärde
icke mindre än 25 %, fortfarande beräknat på grundval av
importvaruindex, när båda jämföras med sitt läge 1913.
Efterkrigstidens internationella läge innebar å ena sidan en skärpt
ekonomisk nationalism, som starkt ökade svårigheterna för
utrikeshandeln; men å andra sidan förekom nästan på alla områden en
ovanligt utpräglad tendens för impulser att sprida sig från land
till land. Verkningarna härav för den svenska industrien eller
åtminstone för viktiga industrier ha varit betydelsefulla. Medan den
svenska industriens ställning på världsmarknaden under äldre
förhållanden knappast hade föranlett annan förbindelse mellan
Sverige och utlandet än den som bestod i avsättning utomlands
av svenska industriprodukter och en däremot svarande import, ha
efterkrigstidens utvecklingstendenser medfört en betydligt
starkare internationalisering. Det är främst företag för någon
viktig industriell specialitet, huvudsakligen inom verkstadsindustriens
och järnförädlingens stora fält, som blivit föremål för denna
utveckling och som fått en särskilt stark förankring i andra länder
samt därför lämpligen kunna kallas svenska utlandsföretag. Bland
dem böra främst nämnas: Svenska Kullager fabriken, Svenska
Tänd-sticks Aktiebolaget, L. M. Ericsson, Separator, Allmänna Svenska
Elektriska Aktiebolaget, Gasaccumulator och Elektrolux. Inom
64 Ivar Kreugers företag, framför allt tändsticksföretagen, nådde ten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
