- Project Runeberg -  Sveriges industri /
72

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR

om den andel i yrkesräkningens stora industrigrupp som tillhör
industri i denna trängre mening, så kommer man emellertid ej
längre än till att utesluta en av underavdelningarna, nämligen den
som omfattar byggnadsverksamhet, väg- och vattenbyggnad,
gas-och vattenledningsverk, elektricitetsverk och dylikt. Å andra sidan
kan det vara lämpligt att även här tillägga skogsbruket, på grund
av dess intima samband med trävaruindustrien. Hantverket låter
sig ej bekvämligen frånskiljas, och resultatet visar då ungefärligen
vad man vanligen innefattar i uttrycket industri och hantverk.

För 1920 får man i så fall en siffra som utgör omkring 32 1/2 %,
en knapp tredjedel av totalbefolkningen. För de sluträknade
områdena 1930 blir denna andel liksom förut lägre än för riket i dess
helhet, nämligen 30,0 %, varemot för 1920 för samma delar av
landet oväntat nog svarade en högre siffra, 31,3 %. Att döma av
resultatet för dessa delar av landet skulle alltså industribefolkningen
relativt taget ha minskats mellan 1920 och 1930, när gruppen
byggnadsverksamhet o. s. v. undantages. Förklaringen ligger delvis
i den nyss angivna karaktären av året 1920, men förmodligen också
i annat, som småningom kommer att framgå. Något nämnvärt
fel i resultatet på grund av att fyra län saknas kan däremot ganska
säkert sägas icke föreligga i fråga om jämförelser mellan de två
åren.

En ytterligare betydligt mer inskränkt del av befolkningen är
den som upptages i den egentliga industristatistiken.
Där redogöres helt naturligt enbart för de i egentlig industri
(bergshantering, verkstads- och fabriksindustri) direkt sysselsatta. Vill
man jämföra dess redovisning med den vid folkräkningarna
redovisade industribefolkningen — vari ingå alla familjemedlemmar —
måste man alltså inskränka sig till yrkesutövarna inom denna.

Kommerskollegii industristatistik, som först från mitten av
1890-talet meddelar jämförbara totalsiffror, anger beträffande den
egentliga fabriksindustrien jämte bergshanteringen för åren 1900, 1910
och 1920 nedanstående antal arbetare; till jämförelse med dessa
siffror meddelas folkräkningarnas uppgifter för antalet
yrkesutövare inom hela huvudgruppen industri och bergsbruk, sålunda
även innefattande såväl hantverk som byggnadsverksamhet m. m.
Industristatistiken redovisar i regel blott företag med antingen
72 minst tio arbetare eller ett tillverkningsvärde av minst 15 000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svind36/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free