Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
Samma företeelser kunna följas år från år i diagrammet å sid. 78.
Diagrammet anger årsvis fr. o. m. 1913 siffrorna för
arbetarantal, produktionsvolym och använd drivkraft, allt i form av
indextal med 1913 års siffror som bas, och erbjuder därigenom en
åskådlig bild av utvecklingen. Arbetarantalet, som under
krigsåren, med undantag för året 1918, successivt ökades fram till
toppåret 1920, nedgick under den därpå följande depressionen skarpt,
men återtog sin stigande tendens från 1923 t. o. m. det nya
toppåret 1929, varefter i samband med den då inträffade
världsdepressionen återigen en sänkning ägde rum. Under dessa kastningar har
den inom industrien installerade motoreffekten fortfarit att
tillväxa i tämligen jämn progression med undantag för tillfälliga
bakslag under de svåraste krisåren. Produktiviteten, d. v. s.
produktionsvolymen i förhållande till arbetarpersonalen, nedgick starkt
under världskrigets tvenne sista år, då arbetsförhållandena inom
många industrier på grund av råvarubrist m. m. artade sig
högeligen abnorma. Den återuppnådde först efter 1923 samma nivå
som 1913. Härefter har produktiviteten i stort sett fortsatt att
ökas. Uttryckt i kronor per arbetare enligt 1913 års pris uppgick
den 1913 till 6718 kr., uppnådde 1918 bottenpunkten 4806 kr.,
steg sedan till 6941 kr. 1925, 7990 kr. 1930 och 8 929 kr. 1933.
(I dessa siffror ingår ej gruppen kraft-, belysnings- och
vattenverk.)
De industriella enheternas storleksordning
är en mycket viktig fråga, som emellertid ej är alldeles lätt att
belysa statistiskt. Den svenska industristatistikens uppgifter om
»arbetsställen» åsyfta att visa de tekniskt fristående anläggningarna,
oavsett deras ägare; som regel räknas sålunda varje industriellt
etablissement såsom ett arbetsställe, dock med den reservationen att
om starkt skilda produktionsgrenar äro förenade på en och samma
plats, så som fallet i synnerhet är inom bruksindustrien, var och en
av dem räknas som eget arbetsställe. I huvudsak äro de statistiska
1 Den vid industriföretagen installerade motoreffekten, inkl. elektriska motorer,
för direkt drift av maskiner och apparater, däremot ej motorer för elektrisk
kraftalstring.
J De olika industriernas produktvärde reducerat till det värde som det skulle ha haft,
om de särskilda tillverkningarnas genomsnittspriser förblivit oförändrade sedan år 1913
(1913 = 100). Dessa uppgifter om »den industriella produktionens volym i Sverige»
meddelas årligen av Kommerskollegium i Kommersiella Meddelanden. 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
