Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
tare per arbetsställe sjönk från 39 år 19x3 till 31 år 1930; 1933 års
siffra visar ytterligare en nedgång, till 28.
Det kan ej vara något tvivel om att den utveckling statistiken
här visar har sin motsvarighet i verkligheten. Innebörden är alltså
att medan de verkligt stora industriella anläggningarna visa
betydlig stegring, föreligger en snarast ännu starkare ökningstendens för
de helt små. Delvis kan orsaken vara att sysselsättningar som
tidigare utgjorde binäringar, närmast till jordbruket, nu blivit
självständiga. Men viktigare torde den ökade användningen av motorisk
kraft för såväl stationära som mobila ändamål varit. Å ena sidan kan
detta ha kommit de helt små företagen till godo som en förbättrad
produktionsförutsättning; men utan tvivel ligger den viktigaste
förändringen på den andra sidan, i det att landsvägstrafikens nya
betydelse genom automobilerna har föranlett en ny efterfrågan på
reparationer och andra hjälpmedel i liten skala. Att detta utgör en viktig
del av förklaringen framgår av den relativa förskjutningen inom
olika industrigrenar. Medan ökningen i arbetarantalet mellan 1913
och 1930 i den lägsta storleksgruppen, såsom nyss sades, utgjorde
8 5 % för industrien som helhet, d. v. s. mindre än fördubbling, blev
nämligen arbetarantalet inom samma storleksgrupp nästan
tredubblat för industrigrenen malmbrytning och metallindustri totalt samt
inom denna industrigren nästan fyrdubblat för mekaniska
verkstäder; inga andra storleksgrupper inom samma industrigren växte ens
tillnärmelsevis lika mycket. Å andra sidan är det långt ifrån fallet
att hela ökningen i denna lägsta storleksgrupp skulle kunna
förklaras genom metallindustriens ändringar. Också om hela
industrigrenen malmbrytning och metallindustri undantages, får man
nämligen i den lägsta gruppen en ökning av 63 %, mot en ökning med
16 % för alla storleksgrupper tillsammans. Man har här en tydlig
parallellföreteelse till det förut påpekade faktum att ökningen för
industribefolkningen har varit betydligt starkare utanför industrien
i inskränkt mening än inom denna.
Samtidigt bör det emellertid tilläggas att en i hög grad
medverkande orsak till den förskjutning som här visats med ledning
av arbetarantalet har bestått i industriens ökade mekanisering.
Medan arbetarantalet per arbetsställe på förut angivet sätt mellan 1913
och 1930 sjönk från 39 till 31, steg nämligen drivkraften per
arbets-80 ställe mellan samma år med 37 %. De två slagen av förskjutningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
