Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Energikällor och kraftproduktion - Vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGIKÄLLOR OCH KRAFTPRODUKTION
anläggning vid Gullspångsälvens utlopp i Vänern. Redan året förut
hade Yngeredsfors Kraft AB. igångsatt utbyggandet av
Yngeredsforsen i Ätran. De till dessa verk anslutna kraftnäten fingo från början
en relativt stor utbredning, och verksamheten var också inriktad på
att inom rimliga gränser tillgodose varje uppkommande kraftbehov
inom vederbörande verksamhetsområde. Konkurrens mellan
företagarna började också uppkomma. Typisk är Trollhätte- och
Gull-spångsverkens tävlan på Västgötaslätten. Under detta skede
tillkommo vidare de statliga storkraftverken vid Porjus i Luleälven
och Älvkarleby i Dalälven, det senare med ett vitt förgrenat
distributionsnät. Samtidigt utbyggde ett stort antal bruksindustrier och
kommuner egna vattenkraftverk, bland vilka märkas Stora
Kopparbergs Bergslags AB:s anläggning vid Bullerforsen i Dalälven,
Uddeholms AB:s verk vid Forshult i Klarälven, Stockholms stads
kraftverk vid Untra i Dalälven, Skellefteå stads kraftverk vid
Finnforsen i Skellefteälven och många andra. Senare delen av
detta skede sammanföll med världskriget och de närmaste
efter-krigsåren, med knapphet och höga pris på kol och lysolja. Ett stort
antal småanläggningar växte då upp som svampar ur jorden för
att tillgodose landsbygdens behov av ljus och kraft, och för såväl
kraftdistributionsföretagen som industrikraftverken blev det en
tvingande nödvändighet att så långt möjligt tillgodose de
borgerliga kraftbehoven i samhällen och på landsbygden, samtidigt som
vissa industriers eget kraftbehov av enahanda anledningar eller på
grund av produktionsomläggningar växte starkt.
Övergången mellan det andra och tredje skedet inföll under
1920-talets första år. Under högkonjunkturåren 1919 och 1920
hade flera nya kraftverk påbörjats, och det gällde att snarast möjligt
finna avsättning för kraften. Redan under krigsåren hade man lärt
sig den ekonomiska betydelsen av samköming mellan olika
kraftverk tillhörande samma företag och i viss omfattning också mellan
kraftnät tillhörande olika ägare. Konkurrensen kunde många
gånger med fördel förbytas i samverkan. Kraftöverskott på ett håll
kunde tillfälligt eller mera bestående vinna avsättning inom distrikt,
där underskott förelåg. Nytillkomna kraftverk kunde fortare bliva
fullbelastade och därmed också snabbare ekonomiskt räntabla, om
deras produktion fördelades på ett större avsättningsområde. Som
102 andra fördelar av samköming och kraftutbyte framstodo relativt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
