- Project Runeberg -  Sveriges industri /
106

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Energikällor och kraftproduktion - Vattenkraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENERGIKÄLLOR OCH KRAFTPRODUKTION

vartill kommer ångcentralen i Västerås med noooo kW. I de
västra gränslandskapen dominera ett flertal bruksindustrier,
Bille-rud med anläggningar om 21 000 kW, Uddeholm med 78 000 kW
och Stora Kopparbergs Bergslag med 80 000 kW m. fi. Slutligen
återfinnas som större kraftföretagare i mellersta Sverige
Hellefors-bolaget med 17 000 kW, Gullspång-Örebrokoncernen med 41 000
kW och Bergslagens gemensamma kraftförvaltning, till vars
intressenter höra flera av nyssnämnda företag samt ytterligare ett
stort antal industrier med jämväl egna kraftverk, däribland
Grängesberg, Fagersta, Asea och Avesta. Slutligen märkas bland de större
kraftföretagarna Stockholms stad med egna verk i Dalälven om
58 000 kW och ett ångkraftverk i Stockholm om 100 000 kW. Som
en ny faktor framträder det förutnämnda Krångedebolaget, från
vilket förutom de sex ägarna jämväl ett antal industrier anslutna
till Bergslagens kraftförvaltning komma att erhålla kraft. I nedre
Norrlands kustland domineras kraftförsörjningen av de till Svenska
Cellulosa AB. hörande kraftverken om sammanlagt 101 000 kW
med Hammarforsen i Indalsälven som huvudverk. Från
Ångermanälven och norrut ända till Finlandsgränsen sträcker sig slutligen
statens Norrlandsblock — 110 000 kW — som stöder sig på Porjus
och Norrforsen. Insprängda i detta ligga emellertid bl. a.
Skellefteå stads anläggningar om sammanlagt omkring 30 000 kW,
vilka svara för krafthushållningen i norra delen av Västerbottens
kustland.

Vid 1935 års början uppgick den utbyggda vattenkraften i
Sverige till sammanlagt 1,42 miljoner kW, varav 1,30 miljoner kW för
elektrisk drift och återstoden för direkt drift av industrier belägna
i omedelbar närhet till vattenfallen. Samtidigt voro 0,11 miljoner
kW under utbyggnad.

Produktionen av elektrisk energi i Sverige under år 1934 beräknas
ha uppgått till omkring 6 miljarder kWh. Dessa fördela sig på
nedanstående slag av konsumtion med approximativt följande
procenttal: r

Approximativ

Större industrier för motordrift, belysning och värmeändamål 49 %

Elektriska ångpannor ........................................................................5 %

Elektrokemisk och elektrotermisk industri....................................13 %

Förbrukning i samhällen och på landsbygden ............................13 %

Elektrifierade järnvägar och spårvägar ........................................5 %

Överföringsförluster och kraftverkens egen förbrukning............15 %_

100 %

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svind36/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free