- Project Runeberg -  Sveriges industri /
110

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Energikällor och kraftproduktion - Bränslekraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENERGIKÄLLOR OCH KRAFTPRODUKTION

Bränslekraft

Sveriges tillgång på vedbränsle är högst betydande. 1923—
1929 års riksskogstaxering gav vid handen, att Sveriges
virkesförråd utgör omkring 1 417,5 milj. m3 (utan bark) med en
genomsnittlig årlig tillväxt av omkring 47,7 milj. m3 (jfr sid. 276).
Härav avverkas i runt tal 25 % till bränsle, medan, beroende på
konjunkturerna, 20 à 25 milj. m3 eller t. o. m. något mera går till virke
och pappersmassa m. m. Som biprodukt vid framställning av
sulfitcellulosa utvinnes sulfitsprit ur avfallslutarna — 1933 till en
myckenhet av omkring 37 milj. liter med 50 %-ig sprithalt. I samband
med sulfatcellulosaframställning erhållas också brännbara
biprodukter, ehuru av mindre betydelse. Andra bränslen framställda av
ved som utgångsmaterial äro träkol — 1933 omkring 9,5 milj. hl —
varav bl. a. i samband med masugnsdrift utvinnes masugnsgas —
1933 omkring 213 milj. m3. Olika försök hava även verkställts
att framställa oljor av trä, men om det slutliga utfallet av försöken
torde vara för tidigt att döma.

Vedbränslet användes mest såsom hushållsbränsle men även i icke
obetydlig omfattning för industriella värmeändamål, bl. a. vid
sågverken samt pappers- och pappersmassefabrikerna, där avfallet
utnyttjas, vidare vid mindre industrier företrädesvis i skogsbygder
samt för en del mindre ångbåtar tillhörande insjöflottan. För
kraftalstring användes ved endast i begränsad omfattning. Sulfitspriten,
förädlad till motoralkohol, utnyttjas företrädesvis för motordrift
tillsammans med bensin. Sedan 1934 har inblandning av
motoralkohol i bensin ordnats lagstiftningsvägen för att trygga
sulfitspritens avsättning (se sid. 459). Bensin-spritblandning, med c:a 25 %
sprit, är ett förstklassigt motorbränsle. Vedprodukterna träkol och
masugnsgas utnyttjas endast i undantagsfall för kraftalstring.

Under medverkan av statsmakterna har bl. a. genom
Ingenjörsvetenskapsakademien utförts ett betydande arbete för att förbättra
ekonomien vid vedeldning. Bestämmelser ha också utfärdats,
var-110 igenom vedeldning påbjudits för statens verk och inrättningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free