Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Energikällor och kraftproduktion - Bränslekraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGIKÄLLOR OCH KRAFTPRODUKTION
Man kan därför i skogrika delar av landet hoppas på en ökad
användning av ved för bränsleändamål.
Koltillgångarna i nordvästra Skåne beräknas uppgå till
ioo milj. ton (jfr sid. 233). Av dessa brytas årligen av
Höganäsbolaget omkring 350 à 400 tusen ton. Sveriges kolförbrukning
täckes dock väsentligen genom import, företrädesvis från England,
Skottland, Polen, Västtyskland och Oberschlesien. Förutom kol
importeras icke obetydliga kvantiteter koks. Vid de svenska gasverken
produceras även koks i samband med gasframställningen. Den
inhemska koksproduktionen, inbegripet produktionen vid Oxelösunds
koksverk, har för 1933 uppgått till 440 000 ton och
gasproduktionen till 191 milj. m3. Sveriges totala kol- och koksimport har sedan
1900 under nedanstående år uppgått till följande kvantiteter:
r Stenkol Koks
i 000 ton
1900................ 3034 96
r9°5................ 3 297 "3
1910................ 4 180 273
1915................ 3 836 i 220
. _. _ . Stenkol Koks
A r
„ .... -.. i 000 ton
1920................................2812 360
1925................................3 663 577
1930................................4778 i 192
193+................................5 263 ’4-Sr
För direkta värmeändamål inom den större industrien användes
företrädesvis kol och även för uppvärmning av större
byggnadskomplex, sjukhus, kaserner m. m. har kolet eller koksen
mångenstädes utträngt veden. De medelstora och större industriernas
liksom de större kraftdistributionsföretagens alstring av värmekraft
sker också nästan undantagslöst — frånsett vid sågverken samt
massafabrikerna — medelst kol. En ekonomiskt mycket
betydelsefull kombination av ångalstring för värme- och kraftändamål har
införts vid ett stort antal industrier, cellulosafabriker, pappersbruk,
textilfabriker m. fi., vilka för sin produktion ha behov av
värmeånga. Kraften erhålles då för mycket lågt pris, ofta lägre än priset
på hydroelektrisk kraft. Järnvägarnas och sjöfartens förbrukning
av kol är självfallet fortfarande betydande trots
järnvägselektrifieringens och fartygsmotordriftens frammarsch. De vid gasverken
förbrukade kolkvantiteterna äro även betydande. Gasen vinner
ökad användning för olika industriella värmeändamål, ehuru
hushållsförbrukningen här dominerar. Den svenska gasverkskoksen går
liksom importkoksen mest till uppvärmning av byggnader, men
båda slagen finna även användning inom industrien ehuru ej för
kraftalstring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
